Barnrättsperspektiv på lov

Att planera ett lov med utgångspunkt i barnkonventionen

Ett barnrättsperspektiv på lov - vilka frågor behöver vi fundera på?

Just nu är det vinterlovstider. Eller februarilov, marslov, sportlov och allt vad det brukar kallas. Lite beroende på var du befinner dig i Sverige. Men det finns ju också ett gäng andra lov: sommar, påsk, höst. Och det är ju då ett ypperligt tillfälle att ordna grejer för barn och unga, det är ju då dom är lediga och har andra möjligheter att upptäcka en ny grej, testa ett intresse eller djupdyka i det en verkligen tycker om att göra. Det dyker ju samtidigt då också upp en mängd frågor att fundera på, för att det ska bli så bra som möjligt och också barnrättsbaserat.

Är lov ledigt? Är barn lediga på loven?

Ett lov tänker jag handlar om vila, återhämtning, rekreation. Alltså artikel 31 i praktiken. Fast, det är ju inte det för alla barn. Hur ser det ut i där du bor? Är barn lediga, får barn möjlighet till återhämtning, lek, vila och ta del av och skapa konst, kultur?

Är det ens ledigt, eller är det massa inlämningar, läxor, prov, redovisningar osv direkt efter lovet? I min värld är det faktiskt inte ett lov, om det kräver massa jobb som vanligt. Hur mycket kommer jag slappna av, koppla bort och va ledig om jag har en presentation direkt på måndagen efter lovet? Eller om det ligger ett prov tisdagen när jag kommit tillbaka? Går det på riktigt att koppla bort? 

Hade du gjort det som vuxen? Om du visste att du skulle presentera en utredning, tjänsteskrivelse för ledningsgruppen, chefen eller nämnden eller kanske hålla i en grej på arbetsplatsträffen för kolegorna första eller andra dagen efter din semester? Hur hade det påverkat dig under din ledighet tror du?

Vem är det egentligen som bestämmer vad lov är eller vad en bra ledighetsgrej är?

Det finns en hel del att snacka om kring lov tycker jag. En av huvudfrågan är ju, är det är lov för alla barn och unga? Och sen kan vi liksom fylla på med egentligen hur många frågor som helst. Vi pratar oftast (tycker jag) om olika aktiviteter och vem som har tillgång dessa. Vilket är super!  Och det ska vi såklart fortsätta med. Den lite trixigare frågan som vi behöver lyfta mer är ju hur budgeten och bemanningen ser ut kring loven? Hur är lovprogrammen budgeterade, hur ser tillgången till lokaler, ordinarie och annan personal ut? Det får ni gärna börja snacka mer om.

En slags guide, frågelista eller tankar att reflektera kring kopplat till rättigheter, barn och lov.  

Artikel 2 - Barnets rätt till sina rättigheter utan diskriminering

Vi börjar i artikel 2, om allas lika värde och rättigheter. Artikel 2 handlar om att varje barn har rätt till alla rättigheterna. Barn ska slippa diskriminering. Väldigt konkret handlar det då om att förstå hur barn och unga har det i ditt område, verksamhet, kommun, region eller län. Hur ser barns levnadsvillkor ut och hur kan vi planera aktiviteterna utifrån det?

  • Finns det ledighetsaktiviteter att göra för alla barn och unga?
  • Finns det grupper av barn och unga som inte brukar komma på våra grejer?
  • Vem kan och får delta i aktiviteterna? 
  • Vem får infon om grejerna? Och hur är infon utformad?
  • Vem kan ta sig dit? 
  • Vem har råd, att va med och ta sig dit?
  • Vem får hjälp och stöd för att kunna va med?

Artikel 3 - Barnets rätt att få sitt bästa prioriterat

Artikel 3 handlar om att vi som vuxna ska ta reda på vad barnets bästa är (inte en subjektiv åsikt) och prioritera det. Det betyder bland annat att vi behöver ha koll på vilka konsekvenser saker får för barn, att vi tar med det i vår planering, genomförande och uppföljning. 

  • Hur ser egentligen barnets bästa lovprogram ut?
  • Har vi tittat på planeringen utifrån barnets bästa?
  • Har vi funderat på vi vilka konsekvenser val av platser, kostnader, aktiviteter, tidpunkter osv får för olika barn?
  • Har vi prioriterat utifrån barnets bästa?

Artikel 6 - Barnets rätt till liv och utveckling

Artikel 6 handlar om barnets rätt till liv och utveckling. Det innebär att vi behöver se barnet utifrån ett helhetsperspektiv, att det ska va tryggt och säkert och möjliggöra för barn att nå sin fulla potential. 

  • Hur ser möjligheterna ut för barn att va lediga? 
  • Hur kan vi jobba tillsammans med andra för att möjliggöra aktiviteter för alla barn?
  • Hur samordnar vi oss med olika aktörer så det finns aktiviteter på olika tider, geografiska platser och kring olika typer av aktiviteter?
  • På vilket sätt bidrar lovaktiviteten och programmet som helhet till barns utveckling?  
  • Hur kan vi genom lovaktiviteterna bidra till att barn får möjlighet att utvecklas, drömma och nå sin fulla potential?
  • Hur säkrar vi att miljön är säker, trygg och möjliggör för barn att röra sig fritt och tryggt till och från aktiviteterna?
  • Finns det extra stöd till barn som av olika skäl har det svårt hemma?

Artikel 12 - Barnets rätt att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad

Artikel 12 är den artikel som tydliggör att barnets kunskaper, erfarenheter och åsikter ska respekteras och tas omhand i alla frågor som rör barn. Det betyder att vi behöver skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Och såklart, att vi möjliggör för barn att bidra till och vara med i planering, genomförande och utvärdering. 

  • Vem bestämmer vad som är en bra ledighetsgrej?
  • Vems ideér baseras lovprogrammet på? 
  • Vem har planerat och fixat aktiviteterna? 
  • Vem har fått va med och sätta tiderna och platserna alla grejerna ska ske på?
  • Vem utvärderar och kommer fram till vad som funkade, inte funkade och vad som händer på nästa lov?

Artikel 31 - Barnets rätt till lek, vila, fritid, konst och kultur

Artikel 31 ger barn rätt till lek, vila, fritid, rekreation och att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det är ju liksom ofta den som lovprogram och aktiviteter baseras på. Här behöver vi ju fundera på vilka förutsättningar har barn att exempelvis kunna leka eller vila?

  • Är det ledigt?
  • Har ni koll på vad barn och unga anser är lek, ledigt och återhämtning?
  • Hur jobbar vi med att möjliggöra för barn att känna frihet från stress?
  • Hur ser balansen ut för barn att få tillgång till, att delta och att bidra själv?
  • Hur ser det med balansen mellan vuxnas stöd och fri från krav, kontroll och ledning?

Lov, barn och rättigheter

Det finns som sagt tusen frågor att fundera och arbeta kring för att möjliggöra för varje barn att få det bästa och barnrättsbaserade lovet.

Vill du göra en prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys kopplat till ett lov? Super. I podden Barnrättssnack kan du hitta en hel del tips, trix och inspiration. I avsnitt 102 lajvar vi exempelvis en barnkonsekvensanalys.

Åsa Ekman
februari 29, 2024

Senaste inlägg

Följ
Nyhetsbrev
Få tips och trix på hur du kan arbeta med barnkonventionen. 

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu