Eglantyne Jebb brukar nämnas som en av de första att formulera begreppet barnets rättigheter med fokus på det individuella barnet och inte automatiskt barn i grupp. Hon är också grundare till Save the Children Fund som hon startade 1919, i Sverige känt som Rädda Barnen.

Barnkonventionens fulla namn är FN:s konvention om barnets rättigheter. Det är fokus på det enskilda barnets rättigheter. 

Juno Blom Sveriges nya Barnombudsman. Barnombudsmannen är både en ombudsperson och själva myndigheten Barnombudsmannen som Juno Blom är myndighetschef över. Juno Blom utsågs 2024 till Barnombudsman av regeringen. 

Totalt va det 136 riksdagsledamöter som röstade nej till att göra barnkonventionen till lag. Partierna hade olika argument till varför konventionen inte borde göras till lag. Totalt röstade 175 riksdagsledamöter ja i omröstningen om att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. 

Under arbetet med att skriva fram barnkonventionen  på1980-talet tog civilsamhället en stor roll och genom ett nätverk försökte civilsamhället påverka FN-delegaterna att hitta nya och bättre skrivningar för barn. I detta lobbyarbete blev middagar med ärtsoppa och punsch hemma hos Simone Ek en viktig pusselbit i att påverka länderna med olika skrivningar. 

Den 20:e november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Därför kallas det ofta för barnkonventionens födelsedag. 

Det är ju inte snabbheten som räknas utan ansträngningarna som görs för att tillförsäkra barnet sina rättigheter. Men Ghana ratificerade konventionen den 5:e februari 1990 och va därmed snabbaste landet. 

Barnkonventionen består av 54 artiklar och 3 fakultativa protokoll som också innehåller en mängd artiklar. Och det är artiklarna 1-42 som är lag i Sverige (Lag 2018:1197)

Barnkonventionen ger tyvärr inte barn rösträtt. Men konventionen ger barn rätt att uttrycka sin mening och få sin åsikt beaktad, i alla frågor som är viktiga för barnet. 

Nationernas Förbund antog 1924 den första internationella deklarationen om barnets rättigheter. Eglantyne Jebb va pådrivande i arbetet och formulerade 5 punkter som blev deklarationen, även kallad Genèvedeklarationen. 

I inledningen av artikel 43 står det:

För att granska de framsteg som gjorts av konventionsstaterna i fråga om genomförandet av skyldigheterna enligt denna konvention ska en kommitté för barnets rättigheter upprättas. 

Enligt artikel 44 granskas länderna inom 2 år efter ratificeringen och därefter vart 5:e år. I praktiken har det dock blivit en fördröjning på grund av kommitténs höga arbetsbelastning. Nästa gång Sverige ska granskas kommer det ske enligt en åttaårig granskningscykel.

Artikel 43 säger:

Kommittén ska vara sammansatt av 18 experter med högt moraliskt anseende och erkänd sakkunskap på det område som denna konvention omfattar.

Enligt artikel 43 ska:

Kommitténs medlemmar ska väljas genom sluten omröstning från en förteckning över personer som föreslagits av konventionsstaterna. Varje konventionsstat får föreslå en kandidat bland sina egna medborgare.

Genom åren har endast 1 svensk nominerats och valts in att vara ledamot i barnrättskommittén. Detta under åren 1991-1999. 

Thomas Hammarberg nominerades och valdes som ledamot för åren 1991-1999, dock kunde han inte slutföra sin tjänstgöring och Lisbeth Palme ersatte honom under åren 1997-1999.

Artikel 44 beskriver att länderna ska skicka in rapporter till kommittén om dom åtgärder som länderna gjort för att genomföra rättigheterna och framstegen. Och dessa rapporter ska länderna göra allmänt kända i sina respektive länder. 

Det finns många områden som återkommit i rekommendationerna till Sverige. Barnfattigdom, barns psykiska hälsa, att motverka diskriminering, barnkonventionens juridiska ställning är några av dessa. 

I februari 2023 publicerades rekommendationerna till Sverige, de så kallade concluding observations. Det var totalt 131 rekommendationer till Sverige inom en mängd områden.

Såhär skrev barnrättskommittén: 

Kommittén välkomnar de olika lagstiftningsåtgärder, institutionella åtgärder och politiska åtgärder som konventionsstaten vidtagit för att genomföra konventionen, däribland antagandet av lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 2020, ändringarna i brottsbalken 2022 för att stärka barns skydd mot sexuellt utnyttjande och inrättandet av Institutet för mänskliga rättigheter 2022.

Kommittén uttrycker oro för att nationella strategin inte har uppdaterats sen 2009 och rekommenderar Sverige att uppdatera strategin och ta fram en handlingsplan som ska utvärderas. Handlingsplanen bör innehålla ” en särskild strategi för att hantera de skillnader i genomförandet av konventionen som föreligger mellan kommuner och regioner och som har specifika, tidsbundna och mätbara mål samt avsätter tillräckligt med mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser”

Barn med funktionsnedsättning fick en egen rubrik och barns rättigheter och näringslivet samt klimatförändringens påverkan på barns rättigheter har tidigare inte formulerats i rekommendationerna.