För ungefär 15 år sen anställdes dom första (unga) kommunutvecklarna i Sverige.

Sedan dess har konceptet spridit sig runt om i landet och kommunutvecklare lyfts ofta som ett bra sätt att engagera och involvera unga i kommunens (eller regionens och organisationens) vardag och utveckling. 

Jag är noll objektiv här. Jag tycker kommunutvecklare är en suveränt fantastisk grej! Och bör väl därför också säga att jag hade förmånen att ta fram konceptet i Kungsbacka kommun och alltså anställa dom första kommunutvecklarna i Sverige. Och en massa kommunutvecklare därefter. 

Ännu en sommar har passerat och massvis med kommunutvecklare runt om i landet har jobbat stenhårt för att göra sin kommun till en bättre plats för barn och unga. Har sett en hel del uppdateringar i diverse flöden om kommun- och regionutvecklare och det gör mig så galet glad!

Du vet, känslan när nåt en varit med om får liv, utvecklas och sprider sig magiskt vidare och får unga att känna och veta att dom är viktiga.

För ett gäng år sen va det nån som räknade hur många kommuner och regioner som jobbat med kommunutvecklare sen vi körde första gången i Kungsbacka. Då va det ett 80-tal. Säkert väldigt många fler nu.

I den här artikeln kan du läsa om:

Vad handlar kommunutvecklarkonceptet om?

En kommunutvecklare (eller regionutvecklare) är en person som anställs för att göra nåt bättre, oftast under sommaren. Det är en variant på sommarjobb. I korthet handlar det om: 

Det här är i alla fall så som vi arbetade fram det och det som många av dom kommunutvecklare jag jobbat med lyfter som viktigt i arbetet. Idag ser det givetvis olika ut, hur rekryteringen går till, i vilken utsträckning ungdomarna formar arbetet och vad som händer sen. 

För mig har det alltid varit viktigt att kommunutvecklarna gemensamt kommer överens om hur de ska arbeta med sitt specifika uppdrag och hur det ska redovisas. I alla frågor såsom arbetsmetoder, arbetstider, genomförande, redovisning med mera beslutar de unga själva.

När resultatet blivit skriftliga rapporter, har kommunutvecklarna skrivit varendaste ord själva. Ingen censur, ingen snygga-till-grej, helt och hållet ungdomarnas rapport. 

Vi vuxna ska vara ett stöd, när det efterfrågas. Men det här är deras jobb, och dom vet bäst var, när och hur dom vill lösa uppdraget.

Vilka är kommunutvecklarna?

En kommunutvecklare är en ung person i kommunen eller regionen (eller föreningen, organisationen, ja du fattar) som fått uppdrag att utveckla sin kommun. Antalet som anställs har varierat i de olika kommunerna och regionerna. Jag har dock alltid haft grupper om 11-12 personer i åldrarna 14-20 (eller snart fylla 14) och de har arbetat i 3 eller 4 veckor. Om ni kan välja, välj 4 veckor. 

Det viktigaste (brukar kommunutvecklarna själva uttrycka) är att det är en blandad grupp. En mix av intressen, bakgrunder, kunskaper, erfarenheter och viljor. Då blir det som bäst resultat. Det kan med andra ord vara personer som när jobbet börjar är helt ointresserade eller nördigt kunniga om ämnet uppdraget handlar om. Poängen är att det ska va blandat. 

Vilka är uppdragen kommunutvecklarna kan ha?

Det som organisation behöver hjälp med eller vill belysa, det är ett toppenuppdrag! Det kan handla om att analysera resultatet av en enkätundersökning bland unga och ta fram en handlingsplan för olika problemområden, att ge förslag på former och forum för barn och ungas inflytande, att ta fram metoder för att sprida kunskap om barnkonventionen till barn och unga eller att ta fram en handlingsplan för arbetet med folkhälsofrågor. Helt enkelt det som kommunen eller regionen vill undersöka med hjälp av unga, eller det som unga själva vill undersöka. 

Sen har jag också genom åren "använt" kommunutvecklarna till andra uppdrag när dom sommarjobbat klart. Dom har helt enkelt fungerat som konsulter, eller timanställda i olika frågor som kommunen behöver hjälp med. Och det har varit allt från föräldraskapsstöd cykelstrategier, friluftsfrågor, brottsförebyggande arbete till samhällsplanering och stadsutveckling. Allt möjligt. 

Sommar nummer två och framåt kan också några av de tidigare kommunutvecklarna fungera som konsulter i rekryteringsprocessen och delta i arbetet med marknadsföring, intervjuer och liknande. Och helt enkelt delta i rekryteringen av blivande kommunutvecklare. Det ger helt andra dimensioner i en intervju, att få möta en annan som för ett år sen satt i din stol och va lika nervös som dig. 

När en under några somrar, och däremellan jobbat med kommunutvecklarna som konsulter eller timanställda så får ju en typ en bank av unga att ta hjälp av i massa olika andra arbeten där kommunen behöver input. Det blir ju ett sätt att förenkla vägen för tjänstepersoner att tillfråga unga regelbundet. 

Med andra ord. En kommunutvecklare kan jobba med en otroligt varierad mängd frågor. 

Vad gör en kommunutvecklare?

Eftersom hela kommunutvecklarkonceptet bygger på inflytande hela vägen, så har endast arbetsvecka nummer 1 planerats i förväg. Resterande veckor har varit oplanerade och upp till ungdomarna att utforma så som de anser att dom behöver för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Den första veckan har handlat om att lära känna varandra och få en gemensam kunskapsgrund att stå på. Målet är att gruppen ska bli trygga med varandra, ha roligt och få en intro till jobbet. Viktigast är nog ändå att få ha roligt och lära känna varandra. Första och emellanåt även andra dagen har enbart handlat om att leka och få grepp om vilka gänget är.

Genomgående under alla år jag jobbat med det har första vecka innehållit föreläsningar och workshops kring barnkonventionen, delaktighet och inflytande, normkritik och kommunkunskap, kommunekonomi och om det behövs andra mer specifika delar med anledning av temat, uppdraget de haft. Exemplevis statistik, folkhälsa, alkohol- och drogförebyggande arbetet, brottsförebyggande, retorik eller kommunikation.

Därefter har dag för dag liksom formats av hur arbetsdagen gått, var dom befinner sig i processen, vad dom själva känner att dom behöver och vad dom vill åstadkomma. Och varje omgång har det känts som att tiden gått alldeles för fort. 

Vi äger alla processen. Och vi tänker inte utanför boxen, för det finns ingen box.

Rekryteringsprocessen - hur går det till?

Här skiljer det sig åt hur kommuner och regioner gör. Jag beskriver här det som varit viktigt under dom åren jag själv rekryterat. Det finns kommuner som lottar platserna, som väljer unga som redan är engagerade i en viss fråga och det finns dom som gör en kombination. 

Kommunutvecklarna genomgår en rekryteringsprocess med ansökan och intervju. Något som de själva framhåller som väldigt viktigt, att det just är en rekryteringsprocess och inte ett "vanligt feriearbete" eller att platserna lottas. Det är ett viktigt och riktigt jobb, därför ska det också vara en rekryteringsprocess. 

Det är mycket viktigt att ungdomarna har olika intressen, kunskaper, funktionsförmågor och personliga egenskaper för att kunna komplettera varandra i arbetet. Det anses också vara mycket viktigt att unga som inte har någon erfarenhet eller intresse av politik eller samhällsfrågor synliggörs i rekryteringsprocessen. Det handlar ju om att få så många kunskaper och erfarenheter med i gruppen som möjligt, då kan ju inte alla gilla samma saker. 

Formen på ansökan är irrelevant, du måste inte skicka skicka in brev och cv enligt "mallen". Ledorden i rekryteringen är att allt är en merit, inte enbart formell och betygssatt kunskap. En merit kan vara allt som medfört en erfarenhet eller en kunskap. Exempelvis är att utöva en idrott en merit, att ha varit i kontakt med till exempel socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin är en merit, en normbrytande funktionsförmåga eller funktionsnedsättning är en merit att ha ett intresse är en merit osv osv osv. 

Jag har läst så många fantastiska ansökningar genom åren! Du som vuxen måste fundera på med vilka ögon du läser (tittar eller lyssnar på) en ansökan från unga. Vem eller vilka av nedanstående skulle du exempelvis bli nyfiken på och bjuda in till en intervju? 

(Ovanstående kommer alla från riktiga ansökningar, som del av ett brev eller i sin helhet. Och alla fick jobbet. Dom va ju fantastiska!)

Lika lön för lika arbete gäller sällan unga - tyvärr

En aspekt som brukar va ett bekymmer i många offentliga organisationer är ungdomarnas löner. Väldigt ofta är det väldigt låg, men det är en annan sak. Problemet är att lönen är baserad på ålder och inte uppdraget. Så, dom kommunutvecklare som fyllt 18 år kan ha en helt annan lön än dom under 18 år, och det kan va så mycket som nästan dubbelt hög lön. Trots att det är exakt samma uppdrag, samma ansvar, samma tider osv osv. Helt onödigt, dumt och orättvist.

Det går att komma runt, men det brukar krävas en del argumentation och lite andra lösningar. Hör av dig om du vill bolla dom grejerna. 

Vem vinner på att anställa kommunutvecklare?

Det finns givetvis miljoner fler saker att säga om konceptet. Men det går ju att se det dels utifrån vad en kommun kan vinna på det och dels vad ungdomarna vinner på det. Oavsett vilket så är vinsterna många. Och under alla år har jag fått höra att det varit det absolut bästa, viktigaste, mest lärorika och roligaste jobbet dom haft eller tror dom kommer få. 

Så ja, du fattar. Jag är kär i kommunutvecklarkonceptet. 

Och berättar såklart gärna mer om du vill nån gång. Det är bara att ringa eller maila. 

En av kommunutvecklarna Petter fick äran att skriva några tankar om jobbet när Sensus för många år sen tog fram en bok om barnkonventionen. Han skrev bland annat såhär:

”För ett år sedan hade jag tyckt att det här var hur tråkigt som helst. Men det fanns personer som peppade, och trodde på oss. Jag kan fortfarande inte rabbla upp alla nämnder, men jag har lärt mig att tänka annorlunda. Mest har det påverkat mig på ett personligt plan. Det är en skön känsla att man gör något. Att jag kan något” 

Petter, Kommunutvecklare

Vill du anställa kommunutvecklare?

För ganska så exakt 10 år sen träffades vi, jag och ett gäng av dom första årens kommunutvecklare. Jag ville skriva en bok tillsammans med dom om alla viktiga lärdomar. En bok vi tänkte kunde inspirera andra att också köra kommunutvecklarkonceptet. Vi sågs en helg jobbade järnet, och sen tyvärr lyckades jag aldrig riktigt få till det. Jag vet, sämst på mig! 

Men, jag har kvar alla viktigheter som lyftes. Och sprider dom här bland annat istället. 

Det finns med andra ord massa lärdomar och medskick till dig, om du vill testa att köra kommunutvecklare där du är. 

Jag tar mer än gärna en digital fika och snackar om det. Hör av dig!

”Skolan ska inte vara där du fick ditt trauma. Skolan ska va där du lär dig, där du skaffar nya vänner, där du lär dig bli social. Men ibland det är så, härifrån fick jag mitt trauma. Det blir inte rätt ju”

Det här och mycket mer berättade Min stora dags barn- och ungdomsråd på Riksföreningen för skolsköterskors jubileumskongress i förra veckan. 

Min stora dags barn- och ungdomsråd är ett gäng barn och unga som vill hjälpa andra barn genom att få vuxna att fatta hur det är att va barn och ung idag. Det är också ett råd som på olika sätt jobbar med frågor som gör Min stora dag till en bättre organisation. 

Ett magiskt gäng! Du kan läsa mer om dom här. 

”Alla som inte har en sjukdom eller diagnos måste fatta att inte orka är inte att man är lat”

Hur är det att gå i skolan och samtidigt ha en livspåverkande sjukdom eller diagnos?

Utifrån sina samlade erfarenheter har barn- och ungdomsrådet under flera träffar jobbat kring temat att gå i skolan och samtidigt ha en livspåverkande sjukdom eller diagnos. Det har handlat om att från bemötande, positiva och negativa erfarenheter till förändringar dom vill se. Listan på medskick och önskan om förändringar är låååång. Och det i sig säger ju nånting om hur det är att vara barn eller ung i skolan idag, när du också har en sjukdom eller diagnos som påverkar livet. 

"När det gäller min sjukdom så många har svårt att förstå att jag har ett annat heltidsjobb i huvudet. Det handlar om att överleva varje dag"

Min stora dags barn- och ungdomsråd har erfarenheter av att vuxna i skolan hotar med avstängningar och socanmälningar, att en inte ska få följa med på utflykter eller klassresor och att vuxna dömer elever orättvist. Ett stort problem är också att alla vuxna i skolan inte har koll på anpassningar, vilket gör att barnet självt blir ansvarig att säga till. Och det i sig skapar både ångest, stress och kan göra en ledsen. 

Här kommer en del av alla dom saker som barn- och ungdomsrådet önskar att du som vuxen i skolan jobbar med, för att möjliggöra för varje barn att få sin rätt till en kvalitativ skolgång tillgodosedd. Och det här gäller oavsett om du är lärare, kurator, rektor eller skolsköterska eller annan viktig person i skolan.

”Min lärare sa bara gå och sätt dig. Han sa det högt, strängt. Och sen när jag kände mig bättre fick jag inte va med. Och så fick jag dåliga betyg för jag inte kunde va med”.

Vilka fysiska eller lokalmässiga anpassningar vill barn- och ungdomsrådet se?

"Men hos oss va det jättesträngt. Du ska ha pratat i förhand om att du ska behöva vilorummet. Men du kan inte gå in bara för att säga till att nu behöver jag”

Anpassningar i skolan. En bild som föreställer den fysiska miljön i skolan när den är som sämst.

Bilden föreställer den fysiska miljön i skolan när den är som allra allra sämst.

Vilka anpassningar kring betyg och prestationer i skolan vill barn- och ungdomsrådet se?

”Lektionerna va så långa, jag fick inte gå ut eller så fick jag inte komma in igen. Så det gjorde ju att jag inte gick till skolan, hela min uppväxt. Mest i högstadiet. Då får man frånvaro”

”Det går att anpassa tempot i skolan men det går inte att pausa diabetes”

”Genomgångar är typ det värsta som finns, jag brukar aldrig lyssna. Jag vet inte och läraren vill inte förklara för mig, dom förklarar inte för mig”

Anpassningar i skolan. Andra anpassningar som Min stora dags barn och ungdomsråd vill se i en skola

Bilden föreställer en mindmap på olika anpassningar som barn- och ungdomsrådet vill att skolor ordnar.

Vilka andra anpassningar vill barn- och ungdomsrådet se?

”Om jag är stressad arg eller ledsen så säger jag till läraren att jag behöver gå på toa. Men jag går ju inte in där om jag inte behöver”

Såhär önskar barn- och ungdomsrådet att vuxna va och mötte barn och unga med en livspåverkande sjukdom eller diagnos: 

”Det står ju skrivet nånstans men dom har inte kollat upp det. Jag har ju autism och har inte så lätt att säga ifrån. Det finns att dom ska, men dom gör det inte”

Det här vill barn- och ungdomsrådet att du som vuxen förstår 

”Jag är inte sur eller arg, jag är bara trött på grund av smärtan” 

Mer tips och tankar?

Vill du läsa mer om Min stora dags barn- och ungdomsråd och deras arbete på Min stora dags webb här Där hittar du till exempel rådets tips till en kompis, Glada John och Arga Lisa och mycket mer!

Vi fick äran att samtala med Min stora dags- barn och ungdomsråd i podden Barnrättssnack för länge sen. Du kan lyssna på avsnitt 60 här.

Vill du snacka om hur en kan jobba med ett barn- och ungdomsråd? Eller vill ha tips på hur du kan starta ett? Jag pratar såklart väldigt gärna om det! Hör av dig, här exempelvis

Följ
Nyhetsbrev
Få tips och trix på hur du kan arbeta med barnkonventionen. 

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu