När vintern gör entré med snö som lockar till lek och skratt, väcks också frågan- hur ska skolorna göra med snöbollslek på rasterna? I många fall kommer ett förbud innan snön ens kommit, motiverat av säkerhet och ordning. Men om vi skulle titta på det utifrån ett barnrättsperspektiv? Hur skulle det kunna se ut då?
I många delar av landet har den första snön kommit, till väldigt många barns stora glädje. Med snön kommer snögubbar, pulkarace, snölyktor, skidåkning, snöänglar och mycket mycket mer. Och såklart, snöbollskrig. Eller ja, många barn önskar att det fanns utrymme för snöbollskrig. Men på många många skolor är det förbud.
Fick ett meddelande häromdagen från en vuxen där barnet och hens vuxen hade blivit tillsagda på skolgården för att dom började leka med snön och kasta snöbollar på vägen hem. ”Man får inte kasta snöbollar”
Och så är det ju. Väldigt många skolor har just förbud mot snöbollskastning. Min upplevelse är att det är ett ganska enkelt beslut att ta, utifrån ett vuxet perspektiv. Det hade varit väldigt intressant att se en skolas prövning av barnets bästa inför ett sånt förbud. Eller en skola åtminstone involverat dom det berör, barnen infrö beslutet. Tror du det görs?
I den här artikeln tänker jag att vi kollar lite mer på snöbollslek utifrån ett barnrättsperspektiv. Som alltid finns det oändligt mycket mer att skriva.
Snöbollslek och snöbollskrig utifrån ett barnrättsperspektiv
Lek är en rättighet. Snöbollar kan i allra högsta grad va lek, så också snöbollskrig.
Leken är livsviktig för barn, och idag vet vi att leken är avgörande för barns sociala, kognitiva och motoriska utveckling. Men leken är också viktig i sig, för att den är fri och rolig. Snöbollskastning är en fysisk lek. En lek som bidrar till koordination, styrka och reaktionstid, alla viktiga komponenter för utveckling.
I barnkonventionen står det inget som snöbollskrig. Men det finns en mängd artiklar som berör snöbollsleken. Exempelvis artikel 31 om rätten till lek.
Artikel 31 ger varje barn rätt till lek, vila, fritid, rekreation, kultur och konst. Det handlar exempelvis om att både se värdet av barns fria lek, att möjliggöra för leken att få en större plats i barns liv. att få in leken i fler delar av barns liv och att planera för lek. Och specifikt när vi pratar snölek och snöbollskrig så är det ju en lek som är fri, på barns egna villkor, roligt i stunden och det är en fysisk lek. Därtill så kan det bidra till att förbättra barns förmåga att förhandla, att återfå sin emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut.
Artikel 2. Ger varje barn rätt till alla sina rättigheter, utan åtskillnad och diskriminering. Det betyder att alla barn oavsett ålder, erfarenhet, bakgrund med mera har rätt att delta i leken, om de själva vill. Vuxna ska möjliggöra för alla att delta på sina villkor. Barn är olika, och gillar snöbollskrig och lek på olika sätt och i olika former. Därför behöver snöbollskrig anpassas utifrån vilka barnen är, deras intressen, förmågor, funktionsflörmåga, ålder med mera.
Artikel 3 uttrycker att barnets bästa ska prioriteras. Det handlar om att vuxna ta reda på vad barnets bästa är och prioritera det när beslut ska tas. I korthet är det en balans mellan rättigheter, behov och det individuella barnet. Snöbollslek och snöbollskrig är en lek som är viktig för barns utveckling, hälsa och välbefinnande. Samtidigt behöver vuxna, tillsammans med barnen, hitta en balans där leken kan göras på ett tryggt sätt med visst mått av risk. Utan att för den sakens skull inskränka leken på ett onödigt sätt. Eller som tar ifrån barn deras möjlighet att lösa problem själva.
Artikel 6 uttrycker barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling. Det innebär allt från att förebygga suicid till att möjliggöra för barn att nå sin fulla potential, att stödja barns fysiska, psykiska, andliga, sociala och moraliska utveckling. Snöbollskrig är en fysisk lek som genom socialt samspel och samarbete utmanar barn i att tänka strategier, hantera utmaningar, gränser och potentiella konflikter. Den fria delen i snöbollskrig kan skapa en plattform för barn att utforska sina gränser, fatta beslut och utveckla problemlösningsförmåga i en kontext där vuxna inte styr.
Artikel 12 tydliggör barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor och få sin åsikt respekterad och beaktad. Det handlar om att ge info till barn på ett sätt barn förstår och skapa förutsättningar för att barn fritt och på det sätt barn har möjlighet till, uttrycka sina tankar, idéer och förslag. Hos väldigt många barn finns en önskan om att vuxna ska tillåta snöbollslek och snöbollskrig, eftersom det är roligt. Och på många ställen i landet är det snö en begränsad tid på året vilket gör glädjen och viljan än större. Om barn vill leka snöbollskrig, bör vi hitta ett sätt att möjliggöra det.
Artikel 15 pratar om barns rätt till föreningsfrihet och fredliga sammankomster. Det handlar om att barn har rätt att välja sina vänner, vilka sociala, kulturella, idrottsliga och andra sammanhang barnet vill va med i. Föreningsfriheten är en stor del relaterat artikel 31 eftersom barn tillsammans skapar lekar som sällan uppstår i relationen mellan vuxna och barn. Snöbollskrig och snöbollslek är ett sånt exempel. Där leken kan bidra till barnets sociala, moraliska och emotionella utveckling och genom leken bidra till att forma kultur och bygga gemenskaper. Snöbollskrig är också en lek som kan möjliggöra för många barn att delta, där nya vänskaper och sammanhang kan uppstå.
Artikel 19 säger att varje barn har rätt att skyddas från alla former av våld, utnyttjande och försummelse. Vuxna har alltid ansvar att skydda barn. Snöbollslek och snöbollskrig är lek, men det finns också risker med det. Risk att exemplevis skadas av en snöboll som kastas för hårt eller om snöbollarna används för mobbning. Här är det viktigt att vuxna tillsammans med barnen hittar ett sätt att balansera leken och samtidigt se till att det är tryggt och säkert.
Artikel 28 ger varje barn rätt till gratis och tillgänglig utbildning. Det handlar om att uppmuntra högre utbildning, att uppmuntra närvaro i skolan se till att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som stämmer överens med barnets mänskliga värdighet och det som står i barnkonventionen. När en stor del av barnets vardag spenderas i skolan och snö finns är det oundvikligt att viljan och intresset av snöbollskrig uppstår. Rasterna är en viktig komponent för att orka hålla koncentrationen och lusten att lära under dagen. Det kan snöbollslek bidra till. Förbud eller bestraffningar om en bryter mot förbud behöver speglas i om det stämmer överens med barnets värdighet.
Artikel 29 talar om utbildningens syfte. Att utbildningen ska möjliggöra barnets utveckling, den fysiska och psykiska förmågan, utveckla respekt för mänskliga rättigheter, fred, tolerans och respekt för naturmiljön. Snöbollskrig kan va en del i att utveckla sociala färdigheter, samarbeta och respektera dom regler som barnen kommit överens om fäller i snöbollskrigen. Det hjälper också barn att träna sig i att ta ansvar, hantera utmaningar och nya sätt att samarbeta eller skapa strategier för att vinna och ha roligt.
Vad säger FN:s kommitté för barnets rättigheter om leken?
Den kommitté inom FN som granskar alla världens länder och ger rekommendationer och kritik för hur vi tolkar och tillämpar konventionen har en hel del att säga om just leken. Bland annat det här:
"Genom att det finns tillfällen att utöva kompetens via lek som barn själva initierar främjas motivation, fysisk aktivitet och utveckling av färdigheter”
Kommittén uttrycker också att leken:
är grundläggande för barns hälsa och välbefinnande.
främjar utvecklingen av kreativitet, fantasi och självförtroende
främjar styrka och barns fysiska, sociala, kognitiva och emotionella färdigheter
bidrar till alla aspekter av lärande
har ett inneboende egenvärde för barnet genom den glädje och det nöje leken ger
är centralt för barns spontana drift att utvecklas
är betydelsefull för hjärnans utveckling
förbättrar barns förmåga att förhandla, emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut
lär barn att förstå och konstruera sin sociala position i världen
Men tyvärr ser vuxna inte lika ofta vikten av leken menar barnrättskommittén, utan vuxna tenderar att se leken som ”något högljutt, smutsigt, störande och påträngande”.
Barnrättskommittén lyfter också balansen mellan risk och säkerhet. Vuxna är rädda för fysiska och mänskliga risker som barn utsätts för, vilket leder till ökade nivåer av övervakning och kontroll som leder till inskränkningar av barns frihet att leka och möjligheter till rekreation. Kommitten säger såhär, att även om barn inte får utsättas för skada i förverkligandet av artikel 31 så är:
...ett visst mått av risk och utmaning ett viktigt element i lek och rekreation och en oumbärlig del av nyttan med dessa aktiviteter. Det behövs balans mellan att å ena sidan vidta åtgärder för att minska oacceptabla faror i barns miljöer, exempelvis att stänga av trafiken på gator i bostadsområden, förbättra gatubelysningen och bygga säkra avgränsningar runt skollekplatser, och å andra sidan informera barn, rusta dem och ge dem självbestämmande att ta de försiktighetsåtgärder som är nödvändiga för att själva öka sin säkerhet. Principerna om barnets bästa och om att lyssna på barns egna erfarenheter och funderingar bör prägla bestämmandet av vilken risknivå barn kan utsättas för.
FN:s kommitté för barnets rättigheter
Risker med snöbollslek och snöbollskrig
Det finns många vuxna röster om att förbjuda snöbollslek med hänvisning till riskerna en sån typ av lek kan medföra. Och givetvis finns det risker och ska tas på allvar! Det finns såklart aspekter som aldrig är ok. När det handlar om våld, mobbning och att avsiktligt skada andra. Det är inte den snöbollslek som jag pratar om.
Här är några av de risker som brukar lyftas i samtalet när snöbollskrig förbjuds:
Enligt skollagen ska skolan ansvara för att förhindra skador
Skador från hårda eller isiga snöbollar. Det kan leda till blåmärken, ögonskador eller näsblod
Oavsiktlig skada, en frusen snöboll kan göra ont
Det finns risk för mobbning, att snöbollar kastas mot personer som inte vill delta. Eller att ett snöbollskast uppfattas som elakt eller avsiktligt för hårt
Om vuxna inte närvarar finns risk att leken leder till konflikter, eller att det kan va svårt för vuxna att ha koll på leken
Om barnen inte har utrymme att torka kläder, eller ha ombyte finns risk för att snöbollslek leder till blöta kläder resten av dagen
Kanske finns det fler?
Det finns kanske hur många artiklar som helst där snöbollskrig ses som en farlig grej, risk och långt från det som leken handlar om. Och barnen beskrivs hålla på med maktlekar, eller ”det är som att barnen blivit tokiga av all snön” eller att skolgården beskrivs som kaos.
”Snöbollskastare skickas hem” eller artiklar om att elever som trotsar förbudet riskerar fem dagars avstängning och en anmälan till sociala myndigheter är också lätta att hitta.
Dessa risker är såklart viktigt att va medvetna om och skolans ansvar att hantera. Men det bör inte per automatik leda till ett förbud. Det jag vill lyfta är snöbollsleken, snöbollskrig som lek. Inte mobbning, våld eller medvetet förstöra byggnader.
Att hitta en balans och möjliggöra för leken på ett tryggt sätt. När en pratar om riskpedagogik, visar det att det är bättre att jobba med att hantera riskerna än att försöka ta bort dom genom att förbjuda barn att göra saker. Hela poängen är att om barn själva får förutsättningar, träna och lära sig att själva riskhantera så stärker det både barns självförtroende och leken i sig. Det gör det lättare för barn att själva riskmininera där och då. Om vuxna exempelvis är närvarande och finns där för guidning om barnen behöver det, ger det också barnen möjlighet att leka på ett säkert och tryggt sätt.
Det brukar också talas om att överdriven reglering kan begränsa barns möjligheter till självreglering och konflikthantering. Och det minskar barnens möjligheter att lära sig hantera risker och utveckla sina sociala färdigheter. Och därför brukar vissa typer av förbud sällan va en långsiktigt bra lösning.
Genom att enbart förbjuda snöbollsleken, utan dialog, utan att testa, utan att ta hänsyn till rättigheterna. Så kan det exempelvis signalera att vuxna inte har tilltro till barns förmåga att leka på ett ansvarsfullt sätt. Det kan också det skapa en känsla av maktlöshet, att vuxna inte lyssnar utan bara förbjuder saker som är roligt. Regler som inte upplevs som rättvisa eller regler som känns orimliga kan också skapa motstånd hos barn.
Att enbart förbjuda snöbollskastning, lek eller snöbollskrig kan alltså förstärka känslan av att vuxna utövar makt på ett onödigt sätt, snarare än att vuxna guidar barnen.
Fördelar med snöbollslek och snöbollskrig
När vi pratar om riskerna och de scenarier som kan uppstå gäller det att göra det i relation till fördelarna, eller det som är roligt med snöbollsleken. På pluskontot för snöbollskrig finns bland annat:
Barns egna argument (fråga gärna barn i din närhet, så du får deras tankar)
Det är en fysisk aktivitet och ett roligt sätt att röra på sig
Kul sätt att kombinera frisk luft och rörelse, när det annars under vintern blir mer stillasittande
Det är en social grej, och körs det i lag så främjar det samarbete och gemenskap
Lagjobbet hjälper det barn att tänka och planera i strategier för att vinna
Stärker barns motorik. Att kasta, springa och undvika att bli kastad på förbättrar både koordination, balans och reaktionsförmågan
Det är kul! Det är ju en glädjefull grej som väldigt ofta leder till skratt och
När en är aktiv utomhus stärks immunförsvaret och en förbättrar blodcirkulationen
Lek i sig motverkar stress och främjar barns motståndskraft, likaså lek med snö.
Snöbollslek genom historien
Snöbollslek och snöbollskastning har funnits i alla århundraden. Ofta som ett missnöje mot auktoriteter men också som en lek bland barn och unga. Och på skolgårdar. Det fanns faktiskt en tid då det va snöbollskrig mellan lärare och elever som en kul grej, att det uppmuntrades.
I en bok ”Om nationaluppfostran med särskilt afseende på nationallförsvaret” (som kom 1869) beskrevs att barn i skolan behöver mer fysiska aktiviteter och att snöbollskastning skulle kunna va en samhällsnyttig verksamhet och en del i nationalförsvaret. Det står exempelvis i boken:
”Om vintern bygga snöfästningar, som sedan stormas eller försvaras; visare kälk- och skridskoåkning- skidlöpning etc., i hvilka öfningar om möjligt läraren bör sjelf deltaga åtminstone med sin närvaro”
Viktor Balck va en superengagerad militär, idrottsledare, gymnast och pionjär inom den organiserade idrotten i sverige. Han va ledamot i den första internationella olympiska kommittén. Han gjorde plenty grejer som varit viktiga för svensk föreningsidrott. Han gav ut boken Illustrerad idrottsbok i tre delar (på 1880-talet). I denna idrottsbok finns snökrig med, som ett snökrigsreglemente med regler och tydliga delar hämtade från det militära. Han uttrycker att leken har ett verkligt värde och disciplin och gymnastiken är grundelarna tillsammans med militäriska inslag. Såhär beskrivs tydligen ett väl utfört snöbollskrig enligt Balck:
”Träffarna äro många, ett par döda och flera sårade lemna stridsplatsen; fienden, som lidit mindre förluster, tränger på, de våra vika, ett par äro pliktförgätna nog att vända ryggen till, en får en duktig snöboll i nacken, en annan på ett köttigare ställe af kroppen, båda afskickas som fångar till det fiendtliga fängelset"
Och det sägs även att Balck ville att snöbollskrig, som traditionell lek och fysisk aktivitet, skulle omvandlas till en modern idrottsgren. Hur hade vi sett på snöbollslek och snöbollskrig på skolgårdarna om det vore en erkänd sport?
Snöbollskrig är idag en sport
Visste du att det finns både svenska och internationella mästerskap i just snöbollskrig?
Yukigassen heter sporten och betyder typ snöstrid eller snökamp. Den har sitt ursprung i japan på 80-talet och 2010 hölls det första svenska mästerkapet i yukigassen (det startades av studenter på Luleå tekniska universitet). Svenska mästare är laget Norrlands silver som vann i SM mars i år.
Idag finns det en internationell allians som arbetar för att sporten ska erkännas och etableras i fler länder. Ungefär 150 lag tävlar i världsmästerskapen varje år (det har varit paus under några år sen corona, så oklart om det fortfarande sker varje år)
Yukigassen är en lagsport som går ut på att träffa och då slå ut dina motståndare med snöbollar.
Varje lag har 7 spelare, du spelar på en 36 meter bred och 10 meter lång bana med ett antal hinder. Med särskilda dräkter och hjälmar och 90 perfekta snöbollar spelas matchen. En match pågår i 3 set som vardera är 3 minuter. Varje lag har en flagga på sin sida planen och spelet går ut på att antingen slå ut spelarna i det andra laget eller ta det andra lagets flagga. Det laget som har flest spelare kvar när seten är slut, eller har tagit det andra lagets flagga vinner.
En av Kanadas tidigare lagkaptener beskrev sporten såhär:
...absolute evidence that the world is a magical place…. It keeps the wonder we felt as children alive, while adding professionalism and intensity
Kanadas tidigare lagkapten
Scrolla längst ner, så får du se hur en match kan gå till.
Vägen framåt då? Hur ska en skola tänka och agera nu i vinter kring snöbollskrigen på skolgården?
Först och främst, vill barnen ha snöbollskrig och lek? Då tycker jag ni gemensamt ska göra en prövning av barnets bästa. Eller hitta en process där ni tillsammans kommer fram till på vilket sätt ett snöbollskrig och snöbollsllek kan funka.
Lösningen borde inte vara att förbjuda leken och snöbollskrigen. Det handlar om att balansera rättigheterna med vuxnas ansvar om skydd. Och som alltid vi behöver hitta sätt att skydda barn i, inte från. Och det kan vi inte göra genom att vi vuxna fattar ett beslut själva, utan att lyssna på dom det berör, barnen.
En väg framåt kan ju exempelvis va med avgränsade områden eller zoner, tydliga regler för vad som är målet hur en vinner och vad som är tillåtet och inte. Och varför inte låna skyddsglasögon från kemin?
Men det viktigaste handlar om att hitta balansen och det gör ni tillsammans med barnen. Börja med att prata med barnen om exempelvis dom här frågorna:
Vad gör snöbollskrig så kul?
När är det som roligast?
Finns det nån gång som det kan bli osäkert eller otryggt med snöbollskrig?
Vad kan göra snöbollskrig tryggt och säkert?
Hör regler och snöbollskrig ihop, i såna fall hur?
Hur kan en ha snöbollskrig som tar hänsyn till risker?
Hur kan vi ha snöbollskrig på skolgården så det är roligt och tryggt att va med?
Men vad ni än gör. Slopa avstängningar och straff för barn som leker snöbollslekar och snöbollskrig. Det kommer ingen vinna på.
Såhär kan en match gå till. Visst blir en rätt sugen?
Den 11 juni är det internationella lekdagen! FN har utlyst den Internationella lekdagen, den första nånsin.
Den internationella lekdagen 2024 är en dag för att utbilda och medvetandegöra om lekens kraft, om vikten av att bevara, främja och prioritera leken. Både för vuxna och barn.
Lek är en rättighet som vuxna tenderar att förminska och tänka att det enbart hör till barndomen. Tyvärr. Leken är viktig även för vuxna. Men i den här artikeln fokuserar vi på vuxnas skyldighet att tillgodose barnets rätt till lek.
Vad är lek?
Men vi kanske ska börja i vad lek är.
Det finns inte en definition av lek, det finns många. I västvärlden idag ser vi leken som nåt som barn gör, och att den är viktig för barnets lärande och utveckling. Vi kan däremot världen enas om att lek är en rättighet i sig själv, eftersom lek står med i FN:s konvention om barnets rättigheter, i artikel 31.
FN;s kommitté för barnets rättigheter beskriver att lek omfattar alla beteenden, aktiviteter eller processer som skapas och kontrolleras av barnen själva. Lek kan ske överallt och när som helst. Komponenterna i leken är nöje, ovisshet, utmaning, flexibilitet och icke-produktivitet.
Lek kan vara fysisk med den egna kroppen, med saker och föremål, det kan handla om sociala lekar och att leka tillsammans och imitera, det kan vara låtsaslekar eller regellekar.
Lek kan beskrivas som en spontan, frivillig och lustfylld, aktivitet som engagerar barnet. Det är något roligt, viktigt i stunden som inte är styrt eller reglerat av ett mål eller av vuxna och leken främjar dessutom barnets utveckling och hälsa. Processen i leken är det viktiga, och inte målet med leken. Och barnets lek påverkas av omgivningen. Och i leken kan omgivningen inkluderas och formas i den.
Lek är också ett sätt att hitta nya lösningar, en plats, tillstånd eller känsla där en kan utforska, fantisera, vara kreativ och på en trygg plats kunna både lyckas och misslyckas. Leken är förlåtande och möjliggör samarbete, möjlighet och tillit. Leken kan vara eperminetll och upprepande.
Lek är en rättighet i sig själv och behöver inte uppfylla andra mål eller skapandeprocesser för att vara viktig eller nyttig. Den är inte heller obligatorisk.
Vad är fri lek?
När vi pratar om barns lek så skiljer vi ofta på begreppet lek och fri lek. Där en brukar beskriva den fria leken som barnens egen lek. Där bestämmer barnen vad och hur leken går till och det finns inget givet rätt eller fel.
Leken i exempelvis en förskola eller på fritids är ofta präglat av de regler och förutsättningar som finns där. Vuxna kan styra leken på olika sätt, det kan handla om tiden, platsen, verktyg eller att barnen exempelvis ska leka lugnt, tyst eller fint. Den fria leken har inte har samma ramar.
Även om den fria leken drivs av barnen själva så betyder inte det att vuxna inte kan vara med eller närvarande. I dom yngre barnens lek kan den vuxna behöva vara med och stötta, kanske hjälpa med lekidéer eller stötta ett barn att hitta leksignalerna och kommunicera tillsammmans i leken. Det viktiga är dock att vuxna följer barnens regler i stunden, att inte ta över eller styra in leken på nåt barnen inte vill.
Betydelsen av leken
Vi har lätt att tänka på leken som en slags nyttogrej, det vill säga att leken är bra för att den leder till så många positiva aspekter för barnet. Och det är såklart en av anledningarna till att FN nu utlyst den internationella lekdagen 2024 till den 11 juni.
Forskning har exempelvis visat att barnets lek har betydelse för kreativitet, språk, fysisk, kognitiv och social utveckling. Exempelvis skriver FN:s barnrättskommitté att leken är:
Lek och rekreation är grundläggande för barns hälsa och välbefinnande. De främjar utvecklingen av kreativitet, fantasi och självförtroende, liksom av styrka och färdigheter på de fysiska, sociala, kognitiva och emotionella områdena. De bidrar till alla aspekter av lärande och de är en form av deltagande i vardagslivet som har ett inneboende egenvärde för barnet genom den glädje och det nöje de ger. Forskningsrön visar att lek även är centralt för barns spontana drift att utvecklas, och att det spelar en betydelsefull roll för hjärnans utveckling, särskilt tidigt i barnets liv. Lek och rekreation förbättrar barns förmåga att förhandla, att återfå sin emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut. I lek och rekreation lär sig barn genom att göra. De utforskar och erfar världen som omger dem, de experimenterar med nya idéer, roller och erfarenheter, och genom att göra det lär de sig att förstå och konstruera sin sociala position i världen.
FN:s kommitté för barnets rättigheter
Så, egentligen är det kanske inte så konstigt att FN nu utlyst internationella lekdagen 2024!
Lekens lärande funktion - vad lär sig barn av att leka?
Det finns nästan en oändlig stor mängd saker barn lär sig av att leka. Det brukar pratas om att barn utvecklar sina känslomässiga, kreativa, sociala fysiska och kognitiv förmågor i leken. Och här kommer en lång lista på ett gäng av dom sakerna.
Språk och kommunikativa förmågor
Förståelse för hur andra tänker och känner
Problemlösning
Utvecklar fantasin och kreativiteten
Bearbeta upplevelser, händelser och olika intryck
Kompromissa och dela med sig
Tränar på koncentrationsförmågan och övar minnet
Testa sin personlighet, egenskaper och identitet
Den kroppsliga motoriken
Möjlighet att utforska alternativa världar och möjligheter att agera i dom
Mod och beslutsamhet
Utvecklar förtroende och tillit till sig själv
Lekens läkande kraft
Det finns forskning som visar att om barnet och barnets vuxna leker en stund varje dag tillsammans så minskar mängden bruk och konflikter. Det behöver inte vara långa stunder, det kan räcka med en kvart tillsammans för att ställa relationen mellan barnet och den vuxne.
Leken kan också vara hoppet. Om det vi vill att stunden, världen eller platsen ska vara. Det kan vara drömmen om något annat. Lek är läkande.
Det finns lekterapi på sjukhus där barn får möjlighet att leka, tänka på något annat och samtidigt närma sig det som kan kännas obehagligt när en är på sjukhus. Lekterapin kan också vara en plats och ge utrymme att bearbeta traumatiska upplevelser och få en paus eller andrum i sorgen.
Idag upprättas exempelvis barnvänliga platser mycket tidigt i en konflikt eller katastrof. Det blir en plats där barn får möjlighet till en paus, att få leka och att få hitta en slags vardag igen. Leken och skrattet är psykosocialt stöd för barn i svåra situationer.
I ett avsnitt av podden Barnrättssnack pratar vi just om lekens och skrattets läkande kraft. Du kan lyssna på det här.
Förutsättningar för lek
Sedan 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att barn har en lagstadgad rätt till lek. Och det är vi vuxna som har skyldighet att se till att barn får tillgång till och kan använda sig av den rättigheten. En del i det handlar om att skapa förutsättningar för lek. Vad det innebär beror på vem du är. Är du förälder, förskollärare, baskettränare, läkare, landskapsarkitekt, chef för ett kulturcenter eller politiker så behöver du göra olika grejer. Men ett ansvar har du, oavsett.
71% av barn i världen uttrycker att leken är viktig för att den får dom att glädjas
58% av barnen uttrycker att leken hjälper dom att få vänner och ha roligt med andra
1 av 4 barn leker ute regelbundet på gatan, jämfört med deras far- och morföräldrar generation där närmare 3/4 lekte utomhus flera gånger i veckan.
41% av barnen har blivit tillsagda att sluta leka när dom är utomhus, av föräldrar eller vuxna grannar.
Det brukar sägas att dom främsta faktorerna för att skapa förutsättningar för lek är tid och plats. Och kanske också ett okejande för lek.
Barnrättskommitténs medskick kring förutsättningar för lek
FN:s barnrättskommitté listar ytterligare ett gäng förutsättningar för artikel 31. Då är det ju inte enbart kopplat till leken, utan även till rekreation, vila, fritid, kultur och konst. Men dom hänger ju ihop. Förutsättningarna för artikel 31 är:
Frihet från stress.
Frihet från socialt utanförskap, fördomar och diskriminering.
En säker miljö fri från social skada och våld.
En miljö som är tillräckligt fri från avfall, föroreningar, trafik och andra fysiska faror för att barnen ska kunna röra sig fritt och tryggt i sina närmaste omgivningar.
Tillgång till vila i lämplig omfattning för barnens ålder och utveckling.
Tillgång till fritid som är helt fri från andra krav.
Lättillgängliga utrymmen och tid för lek som är fri från vuxnas kontroll och ledning.
Utrymme och tillfälle att leka utomhus utan vuxet sällskap och i en skiftande och utmanande miljö, med enkel tillgång till stöttande vuxna när det behövs.
Möjligheter att uppleva, samspela med och leka i naturens och djurens värld.
Möjligheter att investera i sitt eget utrymme och sin egen tid för att skapa och omvandla sin egen värld med hjälp av fantasin och språket.
Möjligheter att utforska och förstå sitt samhälles kulturella och konstnärliga arv, samt delta i, skapa och forma det.
Möjligheter att delta tillsammans med andra barn i lek, idrott och andra rekreationsaktiviteter med stöd av utbildade tränare och hjälpare när så behövs.
Erkännande från föräldrar, lärare och samhället som helhet av värdet och legitimiteten hos rättigheterna som föreskrivs i artikel 31
Sen tänker jag också att vi som vuxna kan skapa förutsättningar genom hur vi är tillsammans med barnen. Det handlar exempelvis om att visa att leken är viktig men också att det är en trygg och säker plats där en känner sig välkommen och får va med.
Barnsynen, en förutsättning för att möjliggöra lek
Leken förlöjligas, det är nåt som barn håller på med och inte vuxna. Och vi tenderar att sätta ett slags motsatsförhållande mellan lek och arbete. Leken är det barnet gör och arbete är det vuxna gör, som en motsats till varandra.
The opposite of play is not work, it’s depression
Brian Sutton-Smith
Vi har också lärt barn att i leken lär en sig inte saker, det gör en i skolan. Leken är nåt en ”bara gör”. Det är ett tidsfördriv. Men. Om du frågar ett barn vad hen vill göra, så kommer ofta svaret Leka. För barn är det lek i sig som är viktigt.
Leken är lustdriven. Vi vuxna har på många olika sätt sagt och visat att leken är viktig, den finns med i allt från riktlinjer, styrdokument till mål. Kanske för att vi ser att barn lär sig saker. Men det finns en risk att vi endast ser leken som något barn behöver för att utvecklas och lära sig och inte utifrån att det är en rättighet i sig. Vi riskerar att fokusera på lärandet och se leken som ett medel för att barn ska lära sig saker, att exempelvis lärandet ska bli kul genom leken.
Om vi istället fokuserar på att det är en rättighet tydliggörs vårt ansvar som vuxna att möjliggöra för varje barn att få plats i leken utifrån sina fortsättningar, intressen och förmågor. Det blir också ett krav, istället för enbart ”viktigt”, att skapa tid, ro och rum för barnens lekar, experimenterande och upplevelser. Med ett rättighetsperspektiv ger vi leken den plats och det utrymme som den ska ha.
Men det är också viktigt att ha med oss tankar om barnsyn, eller vår egen tolkning i vad vi tänker är en bra, utvecklande, viktig eller rolig lek. Mitt eget perspektiv speglas i vad jag tänker om barnets lek. Hur leken beskrivs eller porträtteras i mitt arbete, i målen, styrdokumenten eller i konsten speglar en syn på barn och barndomen. Och det i sin tur påverkar om eller hur jag tänker om min skyldighet som vuxen att tillgodose rätten till lek.
Vad gör du på internationella lekdagen 2024?
Lek handlar inte bara om att göra nåt att leka en grej, det är faktiskt också ett sätt att göra saker och ting på. Ett slags tillstånd. Att vara lekfull. Det kan vara ett sätt att tänka, känna och agera. Det kan vara att möjliggöra för lust, kreativitet och utforskandet.
Vi vuxna skulle må väldigt mycket bättre av att ta med oss ett lekfullt sinne och att leka mer. Den spontana lekfullheten vi hade som barn, tenderar att försvinna med åldern. Vi som vuxna ser gärna leken som nåt barnsligt, löjligt eller slöseri med tid. Tid är ju pengar och vi har ju vuxna åtaganden.
Men. Leken hjälper oss i lusten, i empatin, motståndskraft mot stress och ett sätt att navigera i vår värld. Leken rustar oss för oförutsägbarhet och förändringar. Leken är viktig för oss vuxna också.
Så. Imorgon på internationella lekdagen 2024 fundera på:
Vilka va dina roligaste lekar som barn, vad tyckte du om att leka eller leka med som barn? Vågar du testa en av dom idag?
Barnen i din närhet, när får den fria leken tid och utrymme?
Vilka platser finns det för lek i ditt närområde?
Finns det en viss typ av lek du tycker är bättre än andra att barn ägnar sig åt? Varför?
Hur kan jag hitta till leken i vardagen? Det handlar om ett lekfullt sinne, gör nåt av det du ska göra idag på ett lite mer lekfullt sätt. Det kan va leka med ett husdjur, utforska en ny väg hem från jobbet, att lägga till ett nyfiket upptäckande eller en kreativ del i nåt som kanske annars känns lite tråkig.
Men framförallt lek!
Snackas eller leka vidare?
Det finns såklart hur mycket som helst att säga om leken och lek som rättighet. Eller om hur viktigt det är att också ha roligt i arbetet med barnets rättigheter. Hör av dig om du vill prata mer om det! Eller lyssna på avsnitt 96 av Barnrättssnack.
Ett barnrättsperspektiv på lov - vilka frågor behöver vi fundera på?
Just nu är det vinterlovstider. Eller februarilov, marslov, sportlov och allt vad det brukar kallas. Lite beroende på var du befinner dig i Sverige. Men det finns ju också ett gäng andra lov: sommar, påsk, höst. Och det är ju då ett ypperligt tillfälle att ordna grejer för barn och unga, det är ju då dom är lediga och har andra möjligheter att upptäcka en ny grej, testa ett intresse eller djupdyka i det en verkligen tycker om att göra. Det dyker ju samtidigt då också upp en mängd frågor att fundera på, för att det ska bli så bra som möjligt och också barnrättsbaserat.
Är lov ledigt? Är barn lediga på loven?
Ett lov tänker jag handlar om vila, återhämtning, rekreation. Alltså artikel 31 i praktiken. Fast, det är ju inte det för alla barn. Hur ser det ut i där du bor? Är barn lediga, får barn möjlighet till återhämtning, lek, vila och ta del av och skapa konst, kultur?
Är det ens ledigt, eller är det massa inlämningar, läxor, prov, redovisningar osv direkt efter lovet? I min värld är det faktiskt inte ett lov, om det kräver massa jobb som vanligt. Hur mycket kommer jag slappna av, koppla bort och va ledig om jag har en presentation direkt på måndagen efter lovet? Eller om det ligger ett prov tisdagen när jag kommit tillbaka? Går det på riktigt att koppla bort?
Hade du gjort det som vuxen? Om du visste att du skulle presentera en utredning, tjänsteskrivelse för ledningsgruppen, chefen eller nämnden eller kanske hålla i en grej på arbetsplatsträffen för kolegorna första eller andra dagen efter din semester? Hur hade det påverkat dig under din ledighet tror du?
Vem är det egentligen som bestämmer vad lov är eller vad en bra ledighetsgrej är?
Det finns en hel del att snacka om kring lov tycker jag. En av huvudfrågan är ju, är det är lov för alla barn och unga? Och sen kan vi liksom fylla på med egentligen hur många frågor som helst. Vi pratar oftast (tycker jag) om olika aktiviteter och vem som har tillgång dessa. Vilket är super! Och det ska vi såklart fortsätta med. Den lite trixigare frågan som vi behöver lyfta mer är ju hur budgeten och bemanningen ser ut kring loven? Hur är lovprogrammen budgeterade, hur ser tillgången till lokaler, ordinarie och annan personal ut? Det får ni gärna börja snacka mer om.
En slags guide, frågelista eller tankar att reflektera kring kopplat till rättigheter, barn och lov.
Artikel 2 - Barnets rätt till sina rättigheter utan diskriminering
Vi börjar i artikel 2, om allas lika värde och rättigheter. Artikel 2 handlar om att varje barn har rätt till alla rättigheterna. Barn ska slippa diskriminering. Väldigt konkret handlar det då om att förstå hur barn och unga har det i ditt område, verksamhet, kommun, region eller län. Hur ser barns levnadsvillkor ut och hur kan vi planera aktiviteterna utifrån det?
Finns det ledighetsaktiviteter att göra för alla barn och unga?
Finns det grupper av barn och unga som inte brukar komma på våra grejer?
Vem kan och får delta i aktiviteterna?
Vem får infon om grejerna? Och hur är infon utformad?
Vem kan ta sig dit?
Vem har råd, att va med och ta sig dit?
Vem får hjälp och stöd för att kunna va med?
Artikel 3 - Barnets rätt att få sitt bästa prioriterat
Artikel 3 handlar om att vi som vuxna ska ta reda på vad barnets bästa är (inte en subjektiv åsikt) och prioritera det. Det betyder bland annat att vi behöver ha koll på vilka konsekvenser saker får för barn, att vi tar med det i vår planering, genomförande och uppföljning.
Hur ser egentligen barnets bästa lovprogram ut?
Har vi tittat på planeringen utifrån barnets bästa?
Har vi funderat på vi vilka konsekvenser val av platser, kostnader, aktiviteter, tidpunkter osv får för olika barn?
Har vi prioriterat utifrån barnets bästa?
Artikel 6 - Barnets rätt till liv och utveckling
Artikel 6 handlar om barnets rätt till liv och utveckling. Det innebär att vi behöver se barnet utifrån ett helhetsperspektiv, att det ska va tryggt och säkert och möjliggöra för barn att nå sin fulla potential.
Hur ser möjligheterna ut för barn att va lediga?
Hur kan vi jobba tillsammans med andra för att möjliggöra aktiviteter för alla barn?
Hur samordnar vi oss med olika aktörer så det finns aktiviteter på olika tider, geografiska platser och kring olika typer av aktiviteter?
På vilket sätt bidrar lovaktiviteten och programmet som helhet till barns utveckling?
Hur kan vi genom lovaktiviteterna bidra till att barn får möjlighet att utvecklas, drömma och nå sin fulla potential?
Hur säkrar vi att miljön är säker, trygg och möjliggör för barn att röra sig fritt och tryggt till och från aktiviteterna?
Finns det extra stöd till barn som av olika skäl har det svårt hemma?
Artikel 12 - Barnets rätt att göra sin röst hörd och få sin åsikt beaktad
Artikel 12 är den artikel som tydliggör att barnets kunskaper, erfarenheter och åsikter ska respekteras och tas omhand i alla frågor som rör barn. Det betyder att vi behöver skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Och såklart, att vi möjliggör för barn att bidra till och vara med i planering, genomförande och utvärdering.
Vem bestämmer vad som är en bra ledighetsgrej?
Vems ideér baseras lovprogrammet på?
Vem har planerat och fixat aktiviteterna?
Vem har fått va med och sätta tiderna och platserna alla grejerna ska ske på?
Vem utvärderar och kommer fram till vad som funkade, inte funkade och vad som händer på nästa lov?
Artikel 31 - Barnets rätt till lek, vila, fritid, konst och kultur
Artikel 31 ger barn rätt till lek, vila, fritid, rekreation och att delta i det kulturella och konstnärliga livet. Det är ju liksom ofta den som lovprogram och aktiviteter baseras på. Här behöver vi ju fundera på vilka förutsättningar har barn att exempelvis kunna leka eller vila?
Är det ledigt?
Har ni koll på vad barn och unga anser är lek, ledigt och återhämtning?
Hur jobbar vi med att möjliggöra för barn att känna frihet från stress?
Hur ser balansen ut för barn att få tillgång till, att delta och att bidra själv?
Hur ser det med balansen mellan vuxnas stöd och fri från krav, kontroll och ledning?
Lov, barn och rättigheter
Det finns som sagt tusen frågor att fundera och arbeta kring för att möjliggöra för varje barn att få det bästa och barnrättsbaserade lovet.
Vill du göra en prövning av barnets bästa eller barnkonsekvensanalys kopplat till ett lov? Super. I podden Barnrättssnack kan du hitta en hel del tips, trix och inspiration. I avsnitt 102 lajvar vi exempelvis en barnkonsekvensanalys.
Sverige har ännu en gång granskats av FN:s kommitté för barnets rättigheter. I slutskedet av granskningen får Sverige skriftliga rekommendationer av kommittén, dessa släpptes i februari 2023. Rekommendationerna, eller concluding observations som dom heter, pekar ut vad Sverige måste jobba mer med för att leva upp till sina skyldigheter enligt barnkonventionen.
Rekommendationerna kopplar till artiklarna i konventionen och är uppdelade i olika områden. Åttonde området är utbildning, fritid och kultur och handlar om artiklarna 28-31 i konventionen.
Totalt är det 15 punkter som barnrättskommittén rekommenderar Sverige att åtgärda kring just utbildning, fritid och kultur.
I korthet är kommittén oroad över skillnaderna i barns levnadsvillkor och Sverige måste göra mer för att alla barn ska få tillgång till meningsfull fritid, att få uppleva kultur och konst. Särskilt menar kommittén att Sverige behöver stärka åtgärderna för tjejer, barn med funktionsnedsättning, barn i asylprocessen, barn i socioekonomiskt utsatta områden och barn på landsbygden.
Andra punkter som Sverige får kritik och rekommendationer kring är:
Stärka åtgärder för att bekämpa segregation, övergrepp och trakasserier inom idrotten, skyndsamt utreda alla anmälningar om övergrepp eller trakasserier, och säkerställa att Riksidrottsförbundets arbete i detta avseende är tillräckligt resurser och genomförs i alla distrikt och kommuner;
Till fullo involvera barn i planering, utformning och övervakning av genomförandet av policyer och program som är relevanta för fritid, lek, rekreation, kulturliv och konst.
