Vid varje ledighet och högtid finns det väldigt många barn som har en klump i magen, som längtar tillbaka till skolan, som inte sover, som behöver ta hand om syskon och som utsätts för våld. Nu är det snart en ny högtid och du som vuxen kan va livsviktig för ett barn. Har du en vit jul, får barnen i din närhet det?
Barn som lever i familjer där vuxna dricker för mycket alkohol finns i alla delar av samhället – oavsett bostadsområde, kommun eller miljö. Många gånger är ett missbruk dolt, vilket gör det svårt för andra vuxna att upptäcka. Alkoholproblematik är dessutom särskilt svårt att identifiera eftersom majoriteten av vuxna i Sverige – cirka 90 % – konsumerar alkohol.
Några viktiga saker att ha med sig när du läser den här texten:
Ingen vet exakt hur många barn som växer upp i familjer där vuxna har ett missbruk
I familjer där det finns missbruk är det också vanligare med andra typer av problem och risk för utsatthet
Att växa upp i familjer där vuxna har missbruk innebär ofta en svår situation för barnet där och då. Men också en ökad risk för olika problem senare i livet
Exakt vilka konsekvenser uppväxten får beror på en kombination av risk- och skyddsfaktorer.
Du som vuxen bestämmer såklart själv om du har en vit jul eller inte. Det viktiga är att du reflekterar över hur alkohol påverkar barn, och att du ser barnen i din närhet. I den här texten kan du läsa mer om hur barn påverkas, vilka frågor du kan ställa till dig själv om du planerar att ha alkohol under din ledighet tillsammans med barn. Och det här är rubrikerna:
Hur påverkas barn av att leva i familjer där vuxna dricker för mycket?
Alla barn påverkas olika av att leva med vuxna som har alkoholproblem – men en sak är säker: påverkan finns alltid. Och det enda sättet att faktiskt veta, är att fråga barnet och lyssna.
Vuxnas alkohol påverkar, i olika grad, barns möjlighet att använda sig av sina rättigheter. Det kan vara mindre negativ påverkan till allvarliga och farliga situationer.
Ett missbruk påverkar vuxnas förmåga att tillgodose barns behov. Det kan handla om att barnen lever i kaos, kriser, förtvivlan, hopplöshet, svek och att det är skrämmande att se ens vuxen förändras i sitt beteende. Men det är också en riskfaktor för att utsättas för våld. Det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper en större risk än andra barn att utsättas för vanvård. Och det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper större risk än andra barn att utsättas för fysiska övergrepp av sina föräldrar.
Barn påverkas också genom att:
Relationerna kan påverkas i familjen. Barnet kan uppleva mer konflikter, oro och spänningar inom familjen. När vuxna är mer otillgängliga kan barnet behöva agera och söka uppmärksamhet på fler och mer ”högljudda sätt” för att synas och höras. Vilket i sin tur kan skapa fler konflikter. Vuxna kan också utsätta barnen för våld, antingen direkt gentemot barnet eller andra i familjen.
Föräldraförmågan kan påverkas på så sätt att den vuxna kan bli mindre känslomässigt tillgänglig. Barnet upplever den vuxna som mindre lyhörd och lyssnande, inkonsekvent eller avvikande och lättirriterad. Barnet kan känna sig oviktig och ensam när den vuxna inte har förmågan eller orken att engagera sig i aktiviteter, brista i tillsynen och o msorgen.
När en vuxen dricker för mycket kan vardagen bli oförutsägbar. Barnet kan känna oro och osäkerhet inför att inte veta om en kan gå på basketträningen, ridningen eller teaterskolan. Rollerna i familjen kan också bli otydliga. Barnet kan känna ansvar eller tvingas ta hand om syskon och praktiska uppgifter för att vardagen ska funka, att familjen ska få mat, komma ihåg läxor, läkarbesök eller komma iväg till skola och aktiviteter.
I en del familjer är missbruket så omfattande eller är till sin karaktär på ett sätt så barnet tvingas bli involverat och ta ansvar för vuxnas problem. Exempelvis genom att försöka stoppa missbruket, hitta strategier för att undvika konflikter mellan vuxna, skydda syskon eller husdjur eller vara den trygga punkten för andra i familjen. Det i sin tur kan leda till psykiska problem och ohälsa hos barnet.
Maskrosbarn gjorde 2019 en undersökning bland barn och unga i högstadiet och gymnasiet (och skolpersonal). Det resulterade i rapporten 'Fråga hur vi mår, inte hur det går' . Totalt va det 1046 personer som svarade på enkäten, 49% i högstadiet, 45% i gymnasiet och 6% i årskurs 1–6. Barnen och ungdomarna i enkäten svarade att:
26% har minst en förälder som har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld.
43% har någon gång funderat på att hoppa av skolan på grund av hur de har det.
75% svarade att de inte haft lektioner i skolan om hur det är att växa upp med missbruk och psykisk ohälsa.
Och majoriteten svarar att deras hemsituation påverkat deras skolarbete negativt.
Hur har barnet det nu precis innan jul? Kan du se tecken på att barnet inte mår bra?
Det finns barn som visar tydligt att dom inte mår bra, både medvetet och omedvetet. Och det finns barn som gör allt i sin makt för att du som vuxen inte ska få vetskap om det som händer hemma.
Det är ditt ansvar som vuxen att se barnet, fråga och anmäla till socialtjänsten om du känner oro för att ett barn inte har det bra.
Du som vuxen som möter barn typ varje dag i ditt jobb, märker du nån skillnad nu innan lovet?
Hur agerar barn nu innan lovet? Kan du se tecken på att barnet är orolig, mer tyst och frånvarande, blir det bråk med kompisar, vuxna och andra? Eller är barnet väldigt glad och förväntansfull?
Du som vuxen kan va så viktig för barn som växer upp med en vuxen som dricker för mycket. Och vi måste fatta att barnets situation utanför platsen där du möter barnet påverkar vardagen, måendet och ja allt.
Vilka tecken finns, på att barnet inte mår bra? Kan vi se tecken på att barn far illa?
Begreppet barn far illa kan emellanåt osynliggöra vuxnas roll i att skapa det som gör att barnet inte mår bra. Att prata om barn far illa är ju egentligen tecken på att vuxna utsätter barn för otrygghet, våld eller annat. Vi behöver rikta blicken mot orsaken, samtidigt som vi ser barnet. Det finns många gånger tecken, inte alltid, men många gånger kan vi som vuxna se och förstå att barnet inte har en trygg hemmiljö.
Genom att du som vuxen ser, reflekterar pratar med kolegor och hör av dig till socialtjänsten så kan barns utsatthet upptäckas.
Hur barn och unga reagerar och mår relaterat vuxnas missbruk varierar såklart. Det kan vara saker som är väldigt tydliga som ett förändrat beteende eller kroppsliga symptom till att barnet är högpresterande eller får koncentrationssvårigheter eller trötthet och nedstämdhet.
En försenad utveckling av motorik och språk, aggressivitet, kroppsliga symtom som t.ex. huvudvärk och magont, humörsvängningar, inåtvändhet, trotsigt beteende, hyperaktivitet och ängslighet kan vara tecken på att barnet eller den unga växer upp med missbruk i familjen
Socialstyrelsen, 2009
Det är med andra ord liknande symptom som vid andra problem, som vid missbruk. Anar du, eller ser du saker som gör att du funderar på om det finns problem i en familj, så kan missbruk av en av flera tänkbara orsaker. Du som vuxen som möter barn, behöver både kunna känna igen tecken på missbruk hos föräldrarna men också hur ett missbruk kan påverka rollen som förälder eller ens föräldraförmåga - det får konsekvenser för barn och unga.
Socialstyrelsen skriver också att det är tyvärr inte är ovanligt att när det kommer till ungdomar att vuxna som möter barn missar att det kan finnas bakomliggande orsaker i hemmiljön som gjort att den unge uppmärksammats på grund av sitt eget beteende, exempelvis ett utåtagerande, aggressivitet med mera.
Ängslan, oro, nedstämdhet, aggression, plötsligt ändrat beteende eller en slags känslomässig instabilitet. När barn visar mer långvariga symptom måste du att agera. Det kan finnas naturliga förklaringar som att barnet ska flytta, nytt syskon, ett husdjur som dött eller andra saker. Men ibland är barnets beteende relaterat andra saker som missbruk i familjen exempelvis. Ta kontakt med socialtjänsten för att fråga hur du och dom bör gå vidare.
Självskadande beteende (skärande, rispande, självmordstankar eller suicid-försök) När ett barn skadar sig skälv är det allvarliga tecken på att ett barn mår dåligt, och du som möter barn i ditt jobb har en skyldighet att agera och ta kontakt med socialtjänsten. Självskada är mycket vanligare hos barn som utsatts för fysisk och psykisk misshandel och sexuella övergrepp.
Missbruk av alkohol eller droger. Barn som lever i utsatta livssituationer och olika former av missförhållanden, löper större risk för att hamna i ett missbruk. Och ett missbruk i sig kan leda till ytterligare utsatthet för våld.
Hur vanligt är det att barn växer upp i familjer där vuxna dricker för mycket?
Karolinska institutet och Stockholms universitet visade 2013 att nästan 1 av 10 barn lever i hem med missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. 7,8% av barnen i Sverige har minst en förälder som lagts in på sjukhus på grund av psykisk sjukdom eller missbruk.
Folkhälsomyndigheten visade 2016 att 17% av barnen i Sverige har en förälder som varit i kontakt med någon om ett missbruk. Alltså typ varit på sjukhus på grund av ett missbruk, haft kontakt med soc, eller dömts i domstol för rattfylla.
Enligt Maskrosbarn går en fjärdedel av barnen som har en förälder med alkoholmissbruk ut grundskolan utan gymnasiebehörighet (och det är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet)
Varför berättar inte barn och unga för vuxna om hur dom har det hemma?
I Maskrosbarns rapport uttrycker ungefär hälften av barnen och ungdomarna att dom inte berättat för nån på skolan om hur dom har det hemma, trots att hur dom har det hemma påverkar skolan. Barnen och ungdomarna berättar att dom kan vara nedstämda, känna ångest och tappa motivation och energi.
Varför dom inte berättar för nån vuxen specifikt i skolan handlar om brist på tillit, rädsla, tidigare svek från vuxna, skam och lojalitet med sina vuxna. Det kan också handla om oro att inte bli tagen på allvar, att bli ifrågasatt eller att vuxna inte kommer tro på en. Dom berättar också att det i skolan inte finns tid, att en känner sig anonym och ingen vuxne som känner en på riktigt. Vilket bidrar till att en kan känna att relationen inte är autentiskt, att en känner sig som en i mängden och inte vill dela. En uttrycker det såhär:
Mina lärare har över 100 elever. Dom vet knappt vad jag heter och dom har definitivt inte tid för att lyssna på vad jag har för problem hemma. Dessutom så har jag inte den tilliten eller känner en så stark koppling till mina lärare
Maskrosbarn. 2021
Socialstyrelsen också att det kan finnas en motvillighet att berätta för att en vill skydda sin eller sina vuxna, en vill försöka behålla en familjesammanhållning. Barn och unga kan också känna en rädsla för vilka konsekvenserna kan bli om en berättar. Oro för både va dom kommer hända med dom vuxna, med en själv och med familjen som helhet.
Vad säger barnkonventionen om alkohol och en vit jul?
Barnkonventionen lyfter ju inte begreppet vit jul, men det finns många artiklar som på olika sätt tar upp trygghet och att skyddas från olika skadliga ämnen. Artikel 33 är en av artiklarna som handlar om just det. Det står såhär i den artikeln:
"Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder, för att skydda barn från olaglig användning av narkotika och psykotropa ämnen såsom dessa definieras i tillämpliga internationella fördrag och för att förhindra att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med sådana ämnen"
Nu står det ju narkotika och psykotropa ämnen, och gör vi en djupdykning i vad det kan handla om så ingår alkohol i det. Och även om artikeln beskriver att vi ska skydda barn från användandet så inbegriper det också barn som anhöriga.
Så nej, det står inget om vit jul i barnkonventionen. Men vi som vuxna har ett ansvar för att barn är trygga. Och vuxna som är påverkade av alkohol försvårar för barn att va trygga.
Se barnet, fråga, lyssna och agera - du spelar roll!
Det finns självklart många olika svårigheter och risker kopplat till att som barn leva i en familj med alkoholproblem. Men dom riskerna kan också minska eller försvinna om barnen får stöd och hjälp. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Och du som vuxen kan bidra till det, genom att se barn i din närhet. Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!
Barn och unga har i olika sammanhang uttryckt att det är avgörande att du som vuxen vågar fråga, både en och många många gånger. Ge inte upp i att fråga hur barnet har det och framförallt hur barnet mår. Det tar tid att känna trygghet och tillit!
Va närvarande och lyssnande vuxen, granne, föreningsledare och se barnen i din närhet
Dela med dig om du kan, av mat och mellanmål, aktiviteter, skjuts och tryggt häng
Hör av dig till socialtjänsten i din kommun när du känner oro för ett barn
Att du kontakter socialtjänsten kan vara det första steget mot att ett barn får stöd.
Tipsa gärna barn och unga i din närhet om att Maskrosbarn och Trygga Barnen håller öppet i jul, för barn och unga som vill och behöver ha en trygg jul tillsammans med andra.
Varje högtid delar jag samma förslag på förhållningssätt
Under ett gäng år, har jag på sociala medier delat förhållningssätt som en kan haunder julen, nyår, vintern eller allmänt i livet. Nu under vintern handlar det om en vit jul. Här hittar du livets förhållningssätt:
Håll avstånd
Va snäll
Lyssna på barn
Skit i alkohol (och andra droger)
Ta hand om varandra
Det finns många anledningar att göra det. Det främsta handlar om att barn har rätt till trygghet och skydd. Barn har rätt att skyddas från en mängd saker, däribland alkohol och andra droger. Även om du tänker att det är en högtid och fest på olika sätt, så kom ihåg att vuxnas alkohol påverkar barn och unga. Därför är en vit jul viktig av så många olika skäl.
Det sägs ofta att julen är barnens högtid. För att det ska kunna va barnens högtid behöver det va en trygg högtid. Därför behöver vi ju alla fundera på vad vi gör under ledigheterna för att barn och unga i ens närhet ska va trygga, ha en rolig och en fin vinterledighet.
Dricka alkohol tillsammans med barn i jul?
Till dig som funderar på det här med alkohol tillsammans med barn, kolla in och ta med dig IQ's riktigt braiga tips:
Ställ dig i barnets skor. Barnets känslor måste få gå först. Hen ska inte behöva bli obekväm eller orolig för att du blir annorlunda
Gör ett vad-klarar-jag-test. Om barnet slår sig, blir sjukt eller behöver berätta nåt viktigt, kan du va närvarande och lyssnande?
Tänk barnvaktsbarometern. Vad är ok att andra gör när dom tar hand om ditt barn? När känns det tvek, använd det som vägledning även för dig själv.
Fixa med barnvakt. Är du bjuden på fest där det kan bli en del alkohol, ordna med barnvakt.
Lyssna på barnet. Barn känner när vuxna har druckit, även vid mycket små mängder. Om barnet uttrycker obehag eller oro, lyssna och ta det på allvar.
Va en trygg vuxen please! Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!
Vill du veta mer?
Det finns mycket information och kunskap att ta del av, från en mängd olika organisationer. Bris, Trygga Barnen, Maskrosbarn är några av dom som ger stöd till barn. Och det stödet är otroligt viktigt!
I podden Barnrättssnack har vi ett par avsnitt som tar upp barnets rätt till skydd och stöd relaterat att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. I avsnitt 25 diskuterar vi exempelvis artikel 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter, om rätten att skyddas från narkotika. Och i avsnitt 66 möter vi Olivia Trygg Larsen från Trygga Barnen.
Och såklart, hör av dig om du funderar på nåt eller vill bolla en barnrättsfråga!
Ett sommarlov är slut och en hösttermin börjas. För den del är det absolut första skolstarten. Andra hoppas det är den sista. Nån har längtat efter klasskompisarna, nån är nyfiken på första läxan, nån är orolig för hur rasterna blir i år, nån är lättad över att hen överlevde sommaren och att skolan äntligen börjar och nån skulle göra vad som helst för att inte tvingas gå till skolan nåt mer.
Det finns tusen och åter tusen berättelser om hur det är att börja skolan. Ungefär lika många berättelser som det finns barn. Nu är det skolstart för väldigt många barn. Skolan är för många barn räddningen, hoppet, pausen, plågan, mardrömmen och det värsta som finns.
Det är vi som vuxna som måste ställa oss typ tusen frågor om barnets skolstart. Hur kan vi få barnet att känna sig välkommet i klassrummet, på skolgården, i korridoren, i matsalen? Vad behöver barnet för att känna trygghet, nyfikenhet, tillit och att ha kul i skolan? Hur främjar vi lek, lust och att barnen också ska hitta varandra?
Ett par grejer till dig som vuxen i skolan nu inför skolstarten. Många självklarheter jag vet. Men ibland behöver en säga självklara saker också. Så, här kommer några grejer till vuxna som finns i barns skola:
Barn har rättigheter. Varje barn har rättigheter.
Du som vuxen har skyldigheter, skyldigheter att se till att barn har kunskap om sina rättigheter, får tillgång till dom och kan använda sig av rättigheterna.
Barn är människor.
Visa på olika sätt att du är glad att barnet är där
Tvinga inte barn att redovisa sin sommar eller vad dom gjort på sommarlovet
Tvinga inte barn att redovisa läxor och uppgifter dom haft under sommarlovet (och ge inte barn läxor eller uppgifter till nästa lov!!)
Förstå att det finns många saker som sker mellan barnen, som du kanske behöver kolla extra extra noga efter.
Försök hitta ett sätt där barnen på ett tryggt sätt också kan ge feedback till dig som vuxen,
Se till att alla vuxna har koll på vilket stöd och anpassningar som olika barn behöver och har rätt till
Minns alltid och uppmärksamma dom barnen som av olika skäl inte kan va med i början av skolstarten
Kom ihåg att det blir ofantligt mycket svårare att ta till sig och lära sig saker om en är otrygg
Väldigt väldigt många barn lever mitt i en utsatthet du inte har en aning om
Livet utanför skolan, påverkar allt som sker i skolan.
Du kan va en av dom viktigaste viktigaste vuxna!
Reflektera över om du jobbar på barns arbetsplats eller om barn råkar vara på ditt jobb.
Mobbning är vanligare än du tror
Mobbning är ett enormt problem som får konsekvenser för livet. Och det är vår skyldighet som vuxna att göra så mycket mer än det vi gör idag. Och vi måste förstå att det finns många barn som har otroligt ont i magen just nu, inför en skolstart.
”Jag tror vissa vuxna tänker att bara för att mobbning alltid har funnits så kommer det alltid finnas, trots att det inte behöver vara så” Akilles Remelin, Friends ungdomsråd
Stiftelsen Friends har rapporterat I många år om hur vanligt mobning är och vilka konsekvenser det får för barn. Rapporten för 2024 bygger på en Novusundersökning bland 1139 barn 10-16 år plus data där elever i Sverige deltagit i internationella undersökningar (exempelvis Pisa 2022).
”Jag har mycket ångest, är ofta hemma för jag inte kan gå till skolan p.g.a. oro. Jag oroar mig för vänner, andra elever, höra till eller stå ensam, skolarbetet och prestationer.”
Friends rapport 2024
I 2024 års rapport kan vi läsa:
12 % av de barn som är utsatta för kränkningar eller mobbning rapporterar att de inte har godkänt i ett eller flera av kärnämnena. Motsvarande siffra för barn som inte är utsatta är sex procent.
46 % har blivit utsatta för kränkningar eller mobbning i skolan eller på nätet de senaste två månaderna.
7 av 10 elever som angett att det inte går bra i skolan har varit utsatta för kränkningar eller mobbning. Motsvarande bland de elever som svarat att det inte går bra i skolan och inte var utsatta var 3 av 10.
6 av 10 elever som utsatts återkommande för mobbning i skolan eller på nätet har stannat hemma för att de känt sig otrygga eller ensamma. Motsvarande siffra bland barn som inte utsatts är 15 procent.
45%, av de barn som är utsatta för nätmobbning uppger att de har varit borta från skolan för att de känt sig otrygga eller ensamma.
”Den här sortens ledarskap som är varmt och inkännande fungerar skyddande mot att bli utsatt för mobbning. Det främjar mående och prestationer i skolan och minskar också risken för att vara inblandad i mobbning antingen som utsatt eller som förövare” Robert Thornberg, professor vid Linköpings universitet
nästan varannat barn på mellanstadiet utsatts för kränkningar av ett annat barn.
14% av barnen på mellanstadiet och 11% av barnen på högstadiet har utsatts för upprepande kränkningar
Det är nästan dubbelt så vanligt att barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utsätts för mobbning
Det är tre gånger så vanligt att barn och unga som identifierar sig som HBTQI+ utsätts för mobbning
7% av barnen i mellanstadiet och 6% i högstadiet upplever ofrivillig ensamhet, att dom inte har nån att va med på rasterna
Trygg skola för alla barn
Varje barn har rätt till utbildning. En utbildning som är tillgänglig, som barn vill gå till, som möjliggör utveckling, och som utvecklar respekt för mänskliga rättigheter och naturmiljön.
Men om jag som barn inte är trygg i skolan, kommer jag heller inte kunna tillgodogöra mig utbildningen. Det går inte att lära ut om att mobbning inte ska finnas, det måste vara ett klimat i skolan bland alla som visar andra värden. Det räcker inte att säga, det måste göras.
”Jag brukar bli utanför nästan hela tiden av några vänner som går i samma klass som mig och då blir det svårt för mig att fokusera på skolan eftersom jag alltid tänker på det istället för att jobba.”
Friends rapport 2024
Friends menar att det finns tre viktiga aspekter för att minska mobbningen:
Arbeta för ett positivt klimat. Där positiva, omtänksamma och stöttande relationer är i fokus, rättvisa regler, elever känner sig säkra och känner uppskattning och samhörighet med skolan.
Tillämpa ett auktoritativt ledarskap. Vuxna i skolan kännetecknas av att vara varma, omtänksamma, respektfulla, inkännande med tydliga förväntningar och upprätthåller regler på ett konsekvens respektfullt, rättvis och bestämt sätt i samspel med eleverna.
Jobba utifrån en hela skolan-ansats. Att se att hela skolan är involverad i arbetet med tryggheten, ledningen tar ansvar och att arbetet sker både med aktiviteter i vardagen och långsiktigt.
Mer tips om skolstart och barns rättigheter i skolan?
Min stora dags barn och ungdomsråd har gett ett gäng medskick till dig som jobbar i skolan. Det är medskick som alla vuxna borde läsa. Du hittar dom här.
Rädda Barnen har listat fem tips för en smidigare skolstart. Dom kan du läsa här.
Jag skrev en bok om barnkonventionen för förskolan, den funkar såklart rätt bra även i skolan. Det är en bok som ger kunskap, inspiration och övningar att göra både tillsammans i personalen och med barnen. Den hittar du här.
Spela roll för barn som växer upp med en vuxen som dricker för mycket
Den här veckan är det den så kallade uppmärksamhetsveckan ’Du spelar roll’. En vecka att uppmärksamma barn som växer upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. I mer än 10 år har ett gäng olika aktörer lyft barns situation just den här veckan. Och tro mig det behövs. Därför är det så otroligt viktigt att du spelar roll!
Barn som lever i familjer där vuxna dricker för mycket alkohol finns överallt, i alla miljöer. Ett missbruk kan vara dold och det gör det ofta svårt att upptäcka barnen. Alkoholproblematik och missbruk är dessutom extra svårt att upptäcka eftersom ungefär 90% av alla vuxna i Sverige dricker alkohol.
Karolinska institutet och Stockholms universitet visade 2013 att nästan 1 av 10 barn lever i hem med missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. 7,8% av barnen i Sverige har minst en förälder som lagts in på sjukhus på grund av psykisk sjukdom eller missbruk.
Folkhälsomyndigheten visade 2016 att 17% av barnen i Sverige har en förälder som varit i kontakt med någon om ett missbruk. Alltså typ varit på sjukhus på grund av ett missbruk, haft kontakt med soc, eller dömts i domstol för rattfylla.
Enligt Maskrosbarn går en fjärdedel av barnen som har en förälder med alkoholmissbruk ut grundskolan utan gymnasiebehörighet (och det är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet)
Det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper en större risk än andra barn att utsättas för vanvård. Och det finns studier som visar att barn till föräldrar med alkoholproblem löper större risk än andra barn att utsättas för fysiska övergrepp av sina föräldrar.
Hur påverkas barnen och vardagen?
Och det kan vara mindre negativ påverkan till allvarliga och farliga situationer. Vuxnas alkohol påverkar, i olika grad, barns möjligheter att använda sig av sina rättigheter. Ett missbruk påverkar vuxnas förmåga att tillgodose barns behov. Det kan handla om att barnen lever i kaos, kriser, förtvivlan, hopplöshet, svek och att det är skrämmande att se ens vuxen förändras i sitt beteende.
Relationerna kan påverkas i familjen. Barnet kan uppleva mer konflikter, oro och spänningar inom familjen. När vuxna är mer otillgängliga kan barnet behöva agera och söka uppmärksamhet på fler och mer ”högljudda sätt” för att synas och höras. Vilket i sin tur kan skapa fler konflikter. Vuxna kan också utsätta barnen för våld, antingen direkt gentemot barnet eller andra i familjen.
Föräldraförmågan kan påverkas på så sätt att den vuxna kan bli mindre känslomässigt tillgänglig. Barnet upplever den vuxna som mindre lyhörd och lyssnande, inkonsekvent eller avvikande och lättirriterad. Barnet kan känna sig oviktig och ensam när den vuxna inte har förmågan eller orken att engagera sig i aktiviteter, brista i tillsynen och omsorgen.
Vardagens rutiner och pussel kan slås ur spel eller förändras. Det kan handla om att inte veta om en kan gå på basketträningen, ridningen eller teaterskolan, att det blir oklarheter i rollfördelningen och att en känner att en behöver ta på sig ansvar för eller tvingas ta hand om syskon och/eller förälder och praktiska sysslor för att vardagen ska funka, att familjen ska få mat, komma ihåg läxor, läkarbesök eller komma iväg till skola och aktiviteter.
I en del familjer är missbruket såpass omfattande eller är till sin karaktär på ett sätt så barnet tvingas bli involverat och ta ansvar för vuxnas problem. Exempelvis genom att försöka stoppa missbruket, hitta strategier för att undvika konflikter mellan vuxna, skydda syskon eller husdjur eller vara den trygga punkten för andra i familjen. Det i sin tur kan leda till psykiska problem och ohälsa hos barnet.
Maskrosbarn gjorde 2019 en undersökning bland barn och unga i högstadiet och gymnasiet (och skolpersonal). Det resulterade i rapporten 'Fråga hur vi mår, inte hur det går' . Totalt va det 1046 personer som svarade på enkäten, 49% i högstadiet, 45% i gymnasiet och 6% i årskurs 1–6. Barnen och ungdomarna i enkäten svarade att
26% har minst en förälder som har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld.
43% har någon gång funderat på att hoppa av skolan på grund av hur de har det.
75% svarade att de inte haft lektioner i skolan om hur det är att växa upp med missbruk och psykisk ohälsa.
Och majoriteten svarar att deras hemsituation påverkat deras skolarbete negativt.
Varför berättar inte barn och unga för vuxna om hur dom har det hemma?
I Maskrosbarns rapport uttrycker ungefär hälften av barnen och ungdomarna att dom inte berättat för nån på skolan om hur dom har det hemma, trots att hur dom har det hemma påverkar skolan. Barnen och ungdomarna berättar att dom kan vara nedstämda, känna ångest och tappa motivation och energi.
Varför dom inte berättar för nån vuxen specifikt i skolan handlar om brist på tillit, rädsla, tidigare svek från vuxna, skam och lojalitet med sina vuxna. Det kan också handla om oro att inte bli tagen på allvar, att bli ifrågasatt eller att vuxna inte kommer tro på en. Dom berättar också att det i skolan inte finns tid, att en känner sig anonym och ingen vuxne som känner en på riktigt. Vilket bidrar till att en kan känna att relationen inte är autentiskt, att en känner sig som en i mängden och inte vill dela.
En uttrycker det såhär:
“Mina lärare har över 100 elever. Dom vet knappt vad jag heter och dom har definitivt inte tid för att lyssna på vad jag har för problem hemma. Dessutom så har jag inte den tilliten eller känner en så stark koppling till mina lärare.”
Se barnet, fråga, lyssna och agera - du spelar roll!
Det finns självklart många olika svårigheter och risker kopplat till att som barn leva i en familj med alkoholproblem. Men dom riskerna kan också minska eller försvinna om barnen får stöd och hjälp. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Och du som vuxen kan bidra till det, genom att se barn i din närhet. Du som vuxen kan spela roll väldigt stor roll i ett barns liv!
Barn och unga har i olika sammanhang uttryckt att det är avgörande att du som vuxen vågar fråga, både en och många många gånger. Ge inte upp i att fråga hur barnet har det och framförallt hur barnet mår. Det tar tid att känna trygghet och tillit!
❣️Va närvarande och lyssnande vuxen, granne, föreningsledare och se barnen i din närhet
❣️Dela med dig om du kan, av mat och mellanmål, aktiviteter, skjuts och tryggt häng
❣️Hör av dig till socialtjänsten i din kommun när du känner oro för ett barn
Veta mer?
Det finns mycket information och kunskap att ta del av, från en mängd olika organisationer. Bris, Trygga Barnen, Maskrosbarn är några av dom som ger stöd till barn. Och det stödet är otroligt viktigt!
I podden Barnrättssnack har vi ett par avsnitt som tar upp barnets rätt till skydd och stöd relaterat att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. I avsnitt 25 diskuterar vi artikel 33 i FN:s konvention om barnets rättigheter, om rätten att skyddas från narkotika. I avsnitt 66 pratar vi med Oliva Trygg Larsen om organisationen Trygga Barnen och det stöd som finns för barn.
Och såklart, hör av dig om du funderar på nåt eller vill bolla en barnrättsfråga!
