Den 11 juni är det internationella lekdagen! FN har utlyst den Internationella lekdagen, den första nånsin.
Den internationella lekdagen 2024 är en dag för att utbilda och medvetandegöra om lekens kraft, om vikten av att bevara, främja och prioritera leken. Både för vuxna och barn.
Lek är en rättighet som vuxna tenderar att förminska och tänka att det enbart hör till barndomen. Tyvärr. Leken är viktig även för vuxna. Men i den här artikeln fokuserar vi på vuxnas skyldighet att tillgodose barnets rätt till lek.
Vad är lek?
Men vi kanske ska börja i vad lek är.
Det finns inte en definition av lek, det finns många. I västvärlden idag ser vi leken som nåt som barn gör, och att den är viktig för barnets lärande och utveckling. Vi kan däremot världen enas om att lek är en rättighet i sig själv, eftersom lek står med i FN:s konvention om barnets rättigheter, i artikel 31.
FN;s kommitté för barnets rättigheter beskriver att lek omfattar alla beteenden, aktiviteter eller processer som skapas och kontrolleras av barnen själva. Lek kan ske överallt och när som helst. Komponenterna i leken är nöje, ovisshet, utmaning, flexibilitet och icke-produktivitet.
Lek kan vara fysisk med den egna kroppen, med saker och föremål, det kan handla om sociala lekar och att leka tillsammans och imitera, det kan vara låtsaslekar eller regellekar.
Lek kan beskrivas som en spontan, frivillig och lustfylld, aktivitet som engagerar barnet. Det är något roligt, viktigt i stunden som inte är styrt eller reglerat av ett mål eller av vuxna och leken främjar dessutom barnets utveckling och hälsa. Processen i leken är det viktiga, och inte målet med leken. Och barnets lek påverkas av omgivningen. Och i leken kan omgivningen inkluderas och formas i den.
Lek är också ett sätt att hitta nya lösningar, en plats, tillstånd eller känsla där en kan utforska, fantisera, vara kreativ och på en trygg plats kunna både lyckas och misslyckas. Leken är förlåtande och möjliggör samarbete, möjlighet och tillit. Leken kan vara eperminetll och upprepande.
Lek är en rättighet i sig själv och behöver inte uppfylla andra mål eller skapandeprocesser för att vara viktig eller nyttig. Den är inte heller obligatorisk.
Vad är fri lek?
När vi pratar om barns lek så skiljer vi ofta på begreppet lek och fri lek. Där en brukar beskriva den fria leken som barnens egen lek. Där bestämmer barnen vad och hur leken går till och det finns inget givet rätt eller fel.
Leken i exempelvis en förskola eller på fritids är ofta präglat av de regler och förutsättningar som finns där. Vuxna kan styra leken på olika sätt, det kan handla om tiden, platsen, verktyg eller att barnen exempelvis ska leka lugnt, tyst eller fint. Den fria leken har inte har samma ramar.
Även om den fria leken drivs av barnen själva så betyder inte det att vuxna inte kan vara med eller närvarande. I dom yngre barnens lek kan den vuxna behöva vara med och stötta, kanske hjälpa med lekidéer eller stötta ett barn att hitta leksignalerna och kommunicera tillsammmans i leken. Det viktiga är dock att vuxna följer barnens regler i stunden, att inte ta över eller styra in leken på nåt barnen inte vill.
Betydelsen av leken
Vi har lätt att tänka på leken som en slags nyttogrej, det vill säga att leken är bra för att den leder till så många positiva aspekter för barnet. Och det är såklart en av anledningarna till att FN nu utlyst den internationella lekdagen 2024 till den 11 juni.
Forskning har exempelvis visat att barnets lek har betydelse för kreativitet, språk, fysisk, kognitiv och social utveckling. Exempelvis skriver FN:s barnrättskommitté att leken är:
Lek och rekreation är grundläggande för barns hälsa och välbefinnande. De främjar utvecklingen av kreativitet, fantasi och självförtroende, liksom av styrka och färdigheter på de fysiska, sociala, kognitiva och emotionella områdena. De bidrar till alla aspekter av lärande och de är en form av deltagande i vardagslivet som har ett inneboende egenvärde för barnet genom den glädje och det nöje de ger. Forskningsrön visar att lek även är centralt för barns spontana drift att utvecklas, och att det spelar en betydelsefull roll för hjärnans utveckling, särskilt tidigt i barnets liv. Lek och rekreation förbättrar barns förmåga att förhandla, att återfå sin emotionella balans, lösa konflikter och fatta beslut. I lek och rekreation lär sig barn genom att göra. De utforskar och erfar världen som omger dem, de experimenterar med nya idéer, roller och erfarenheter, och genom att göra det lär de sig att förstå och konstruera sin sociala position i världen.
FN:s kommitté för barnets rättigheter
Så, egentligen är det kanske inte så konstigt att FN nu utlyst internationella lekdagen 2024!
Lekens lärande funktion - vad lär sig barn av att leka?
Det finns nästan en oändlig stor mängd saker barn lär sig av att leka. Det brukar pratas om att barn utvecklar sina känslomässiga, kreativa, sociala fysiska och kognitiv förmågor i leken. Och här kommer en lång lista på ett gäng av dom sakerna.
- Språk och kommunikativa förmågor
- Förståelse för hur andra tänker och känner
- Problemlösning
- Utvecklar fantasin och kreativiteten
- Bearbeta upplevelser, händelser och olika intryck
- Kompromissa och dela med sig
- Tränar på koncentrationsförmågan och övar minnet
- Testa sin personlighet, egenskaper och identitet
- Den kroppsliga motoriken
- Möjlighet att utforska alternativa världar och möjligheter att agera i dom
- Mod och beslutsamhet
- Utvecklar förtroende och tillit till sig själv
Lekens läkande kraft
Det finns forskning som visar att om barnet och barnets vuxna leker en stund varje dag tillsammans så minskar mängden bruk och konflikter. Det behöver inte vara långa stunder, det kan räcka med en kvart tillsammans för att ställa relationen mellan barnet och den vuxne.
Leken kan också vara hoppet. Om det vi vill att stunden, världen eller platsen ska vara. Det kan vara drömmen om något annat. Lek är läkande.
Det finns lekterapi på sjukhus där barn får möjlighet att leka, tänka på något annat och samtidigt närma sig det som kan kännas obehagligt när en är på sjukhus. Lekterapin kan också vara en plats och ge utrymme att bearbeta traumatiska upplevelser och få en paus eller andrum i sorgen.
Idag upprättas exempelvis barnvänliga platser mycket tidigt i en konflikt eller katastrof. Det blir en plats där barn får möjlighet till en paus, att få leka och att få hitta en slags vardag igen. Leken och skrattet är psykosocialt stöd för barn i svåra situationer.
I ett avsnitt av podden Barnrättssnack pratar vi just om lekens och skrattets läkande kraft. Du kan lyssna på det här.
Förutsättningar för lek
Sedan 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen lag i Sverige. Det betyder att barn har en lagstadgad rätt till lek. Och det är vi vuxna som har skyldighet att se till att barn får tillgång till och kan använda sig av den rättigheten. En del i det handlar om att skapa förutsättningar för lek. Vad det innebär beror på vem du är. Är du förälder, förskollärare, baskettränare, läkare, landskapsarkitekt, chef för ett kulturcenter eller politiker så behöver du göra olika grejer. Men ett ansvar har du, oavsett.
FN har uttryckt att
- 71% av barn i världen uttrycker att leken är viktig för att den får dom att glädjas
- 58% av barnen uttrycker att leken hjälper dom att få vänner och ha roligt med andra
- 1 av 4 barn leker ute regelbundet på gatan, jämfört med deras far- och morföräldrar generation där närmare 3/4 lekte utomhus flera gånger i veckan.
- 41% av barnen har blivit tillsagda att sluta leka när dom är utomhus, av föräldrar eller vuxna grannar.
Det brukar sägas att dom främsta faktorerna för att skapa förutsättningar för lek är tid och plats. Och kanske också ett okejande för lek.
Barnrättskommitténs medskick kring förutsättningar för lek
FN:s barnrättskommitté listar ytterligare ett gäng förutsättningar för artikel 31. Då är det ju inte enbart kopplat till leken, utan även till rekreation, vila, fritid, kultur och konst. Men dom hänger ju ihop. Förutsättningarna för artikel 31 är:
- Frihet från stress.
- Frihet från socialt utanförskap, fördomar och diskriminering.
- En säker miljö fri från social skada och våld.
- En miljö som är tillräckligt fri från avfall, föroreningar, trafik och andra fysiska faror för att barnen ska kunna röra sig fritt och tryggt i sina närmaste omgivningar.
- Tillgång till vila i lämplig omfattning för barnens ålder och utveckling.
- Tillgång till fritid som är helt fri från andra krav.
- Lättillgängliga utrymmen och tid för lek som är fri från vuxnas kontroll och ledning.
- Utrymme och tillfälle att leka utomhus utan vuxet sällskap och i en skiftande och utmanande miljö, med enkel tillgång till stöttande vuxna när det behövs.
- Möjligheter att uppleva, samspela med och leka i naturens och djurens värld.
- Möjligheter att investera i sitt eget utrymme och sin egen tid för att skapa och omvandla sin egen värld med hjälp av fantasin och språket.
- Möjligheter att utforska och förstå sitt samhälles kulturella och konstnärliga arv, samt delta i, skapa och forma det.
- Möjligheter att delta tillsammans med andra barn i lek, idrott och andra rekreationsaktiviteter med stöd av utbildade tränare och hjälpare när så behövs.
- Erkännande från föräldrar, lärare och samhället som helhet av värdet och legitimiteten hos rättigheterna som föreskrivs i artikel 31
Sen tänker jag också att vi som vuxna kan skapa förutsättningar genom hur vi är tillsammans med barnen. Det handlar exempelvis om att visa att leken är viktig men också att det är en trygg och säker plats där en känner sig välkommen och får va med.
Barnsynen, en förutsättning för att möjliggöra lek
Leken förlöjligas, det är nåt som barn håller på med och inte vuxna. Och vi tenderar att sätta ett slags motsatsförhållande mellan lek och arbete. Leken är det barnet gör och arbete är det vuxna gör, som en motsats till varandra.
Vi har också lärt barn att i leken lär en sig inte saker, det gör en i skolan. Leken är nåt en ”bara gör”. Det är ett tidsfördriv. Men. Om du frågar ett barn vad hen vill göra, så kommer ofta svaret Leka. För barn är det lek i sig som är viktigt.
Leken är lustdriven. Vi vuxna har på många olika sätt sagt och visat att leken är viktig, den finns med i allt från riktlinjer, styrdokument till mål. Kanske för att vi ser att barn lär sig saker. Men det finns en risk att vi endast ser leken som något barn behöver för att utvecklas och lära sig och inte utifrån att det är en rättighet i sig. Vi riskerar att fokusera på lärandet och se leken som ett medel för att barn ska lära sig saker, att exempelvis lärandet ska bli kul genom leken.
Om vi istället fokuserar på att det är en rättighet tydliggörs vårt ansvar som vuxna att möjliggöra för varje barn att få plats i leken utifrån sina fortsättningar, intressen och förmågor. Det blir också ett krav, istället för enbart ”viktigt”, att skapa tid, ro och rum för barnens lekar, experimenterande och upplevelser. Med ett rättighetsperspektiv ger vi leken den plats och det utrymme som den ska ha.
Men det är också viktigt att ha med oss tankar om barnsyn, eller vår egen tolkning i vad vi tänker är en bra, utvecklande, viktig eller rolig lek. Mitt eget perspektiv speglas i vad jag tänker om barnets lek. Hur leken beskrivs eller porträtteras i mitt arbete, i målen, styrdokumenten eller i konsten speglar en syn på barn och barndomen. Och det i sin tur påverkar om eller hur jag tänker om min skyldighet som vuxen att tillgodose rätten till lek.
Vad gör du på internationella lekdagen 2024?
Lek handlar inte bara om att göra nåt att leka en grej, det är faktiskt också ett sätt att göra saker och ting på. Ett slags tillstånd. Att vara lekfull. Det kan vara ett sätt att tänka, känna och agera. Det kan vara att möjliggöra för lust, kreativitet och utforskandet.
Vi vuxna skulle må väldigt mycket bättre av att ta med oss ett lekfullt sinne och att leka mer. Den spontana lekfullheten vi hade som barn, tenderar att försvinna med åldern. Vi som vuxna ser gärna leken som nåt barnsligt, löjligt eller slöseri med tid. Tid är ju pengar och vi har ju vuxna åtaganden.
Men. Leken hjälper oss i lusten, i empatin, motståndskraft mot stress och ett sätt att navigera i vår värld. Leken rustar oss för oförutsägbarhet och förändringar. Leken är viktig för oss vuxna också.
Så. Imorgon på internationella lekdagen 2024 fundera på:
- Vilka va dina roligaste lekar som barn, vad tyckte du om att leka eller leka med som barn? Vågar du testa en av dom idag?
- Barnen i din närhet, när får den fria leken tid och utrymme?
- Vilka platser finns det för lek i ditt närområde?
- Finns det en viss typ av lek du tycker är bättre än andra att barn ägnar sig åt? Varför?
- Hur kan jag hitta till leken i vardagen? Det handlar om ett lekfullt sinne, gör nåt av det du ska göra idag på ett lite mer lekfullt sätt. Det kan va leka med ett husdjur, utforska en ny väg hem från jobbet, att lägga till ett nyfiket upptäckande eller en kreativ del i nåt som kanske annars känns lite tråkig.
Men framförallt lek!
Snackas eller leka vidare?
Det finns såklart hur mycket som helst att säga om leken och lek som rättighet. Eller om hur viktigt det är att också ha roligt i arbetet med barnets rättigheter. Hör av dig om du vill prata mer om det! Eller lyssna på avsnitt 96 av Barnrättssnack.