Ljudskrämmor- förenligt med barnkonventionen?

En apparat som skickar ut ljud som bara barn och unga kan höra, som dessutom skapar obehag - känns det ok?

I dagarna såg jag att en organisation som jobbar med trygghetsfrågor har tagit fram en verktygslåda för att hjälpa fastighetsägare runt om i Sverige att bidra till trygghet hos sina boende och i lokalerna. Kanon! 

Men. En av åtgärderna som dom föreslår är att införa ljudskrämmor (moqsuito repellents). Fast dom kallar det för högfrekvenslarm. Det dom verkar missa är att det finns andra som kallar det för tortyr. Och att många (internationella) organisationer försökt få till ett förbud, då det kränker barns rättigheter. 

I den här artikeln försöker jag berätta vad det hela handlar om och varför det är en riktigt dålig idé utifrån ett barnrättsperspektiv.

Vad är högfrekvenslarm, mosquito repellents och ljudskrämmor?

Dom kallas olika saker. Men i grunden handlar det om apparater som sänder ut ljud för att få bort människor från specifika platser, och det är barn och unga dom vill få bort. Eftersom barn och unga är dom enda som kan uppfatta dessa högfrekventa ljud. 

Det är högfrekventa ljud som sänds ut från apparaten, som ligger runt 16-20 kHz. Eftersom vår hörsel förändras med åren så är det bara yngre människor som kan höra och uppfatta dessa ljud. Det vanliga hörselfrekvensomfånget för en person upp till 20 år sträcker sig ungefär från 20hZ till 20kHz. Så, barn och unga kan uppfatta både låga toner som när det bullrar djupt och väldigt höga toner, som en högfrekvent vissling. Hur vår hörsel funkar är givetvis individuelt och kan bero både på genetiska grejer och livsstilsfaktorer, exempelvis om vi exponerats för höga ljud osv. Men generellt är det så att vid 25 års ålder så har vi svårt att höra ljud över 16kHz. 

Ljudskrämmor har tidigare använts för att få bort ohyra eller djur. Men används idag för att begränsa barns och ungas plats i det offentliga rummet. Ljudskrämmorna sätts upp på offentliga platser, vid skolgårdar, butikslokaler och bostäder. Och ses som en åtgärd för att skapa trygghet. Genom att få bort barn och unga, utifrån argument om att platserna inte är avsedda för unga, att det skapar otrygghet eller förekommer skadegörelse.

Dom flesta ljudskrämmorna (vad jag vet) används mest på kvällar och helger och är liksom inte igång hela dagarna. Det skulle ju exempelvis va helt galet att ha igång en ljudskrämmorna på förskolegården hela dagarna. Men det kan ju såklart skifta beroende på var dom finns. 

Ljudstörare, en ny ljudskrämma?

Eftersom ljudskrämmorna kränker barns rättigheter och får mycket kritik när det upptäcks att dom finns (det finns liksom aldrig nån info om att dessa finns i ett område) har fler börjat använda det dom kallar för ”intelligenta ljudstörare”. Dessa ljudskrämmor aktiveras när personer befinner sig i lokalerna och ”gör det outhärdligt att stanna kvar under längre tid”. 

Det blir lite förvirrat här emellanåt. En del kallar alltså ljudskrämmorna för ljudstörare istället trots att det är samma grej. Men det finns även en ny variant som inte riktar in sig på barn och unga, utan som alla kan uppfatta. Såhär svarar säkerhetsstrategen på det kommunala bostadsbolaget som varit först att köra med dom här nya varianterna i en intervju med Hem och Hyra:

Ljudstörarna är inte samma som de så kallade knarkskrämmorna som sattes upp för några år sedan, och som blev väldigt kritiserade.

– Nej, det är det verkligen inte. Det här är sofistikerade ljudstörare som lyssnar efter de frekvenser som vi människor skapar då vi pratar, går över ett golv och liknande. Den är också appstyrd så att till exempel om man har personal som är orolig för att gå ner i en källare eller liknande så kan de använda en app och trycka igång ljudstöraren i x antal minuter innan de går ner i källaren, säger säkerhetsstrategen

Även om det i den här artikeln inte blir tydligt att det är alla som uppfattar ljuden, så tror jag det är den dom menar.

Vad händer med barn och unga som vistas i närheten av ljudskrämmor?

Det är som sagt bara personer under ungefär 25 år som kan uppfatta ljuden och därför är det bara barn och unga som påverkas. Vuxna påverkas inte. Bara barn och unga. Det vill säga barnet som är 0 år, 4 år, 13 år, 19 år och 23 år påverkas. 

Exakt hur barn och unga påverkas av ljuden är såklart väldigt olika. För en del är det ett lite irriterande ljud och för andra är det starkt påträngande och extremt obehagligt. 

En person under 25 år som vistas i närheten av en ljudskrämma får ofta:

• yrsel
• huvudvärk
• blir illamående
• känner stark trötthetskänsla 
• obehag
• sjukdomskänsla

Om eller hur ljudskrämmor påverkar dom allra minsta barnen är svårt att veta.

I en kortskrift från ett barnrättsnätverk på Irland berättar barn om att inte kunna sova på grund av ljudskrämman från en intilliggande byggnad. Ett annat barn beskriver hur den triggar hens tinnitus och orsakar stor smärta. Andra barn berättar att ljudet skär i en, att det känns som att det går rakt igenom kroppen eller att en inte vågat berätta för sina föräldrar om ljudet med rädsla att vuxna inte tror på en, eftersom det är ett ljud som vuxna inte hör.

Barn med vissa typer av funktionsnedsättningar eller normbrytande funktionsförmåga kan påverkas än värre. Exempelvis har personer med autism ofta en auditiv överkänslighet vilket skapar mer intensiva reaktioner på ljud. När dom här ljudskrämmorna användes lite överallt i England uttryckte The National Autistic Society att dom va ”extremt oroade över effekterna det kan få för personer med autism” och att dom hade fått samtal från personer som påverkats av och va oroliga för ljudskrämmorna.

Varför används ljudskrämmor?

Beroende på vem du frågar så kommer du såklart få olika svar. Men när en läser artiklar, intervjuer med mera så brukar svaret vara att dom vill komma åt problem med otrygghet, skadegörelse eller att ”ungdomar uppehåller sig".

Organisationen som har ljudskrämmor som åtgärder i sitt trygghetsprogram säger att dom används för att ”motverka häng i gemensam utrymmen”. Vidare skriver dom att det är en sekundär brottspreventiv åtgärd som riktar sig mot en särskild riskgrupp, individ eller plats som bedöms ha en hög sannolikhet för kriminell och otrygghetsskapande aktivitet. 

I en intervju med ett kommunalt bostadsbolag berättas att dom vill få ungdomar att sluta hänga kvällar och nätter i trapphuset till ett p-hus. Dom hade tidigare försökt få bort ungdomarna genom ”Sänkt värme och bortskruvade elkontakter så mobilerna inte gick att ladda”. Därför anser dom att ljudskrämmorna är bra, för det får bort barnen och ungdomarna. 

Nästan alla säkerhetspersoner på bostadsbolagen som intervjuas tycker dom här är kanon. Även när kritik lyfts fram. Problemet med att ungdomar uppehåller sig försvinner nämligen. (Ja, jag raljerar). Även Sveriges allmännytta skriver (tyvärr) om ljudskrämmorna som nåt positivt, att ”jaga bort buset från huset”.

Såhär säger en av dom ytterst få ansvariga (i en intervju i Expressen) jag hittat som reflekterar åtminstone lite mer på en kritisk fråga, om det inte är diskriminering och kränker den personliga integriteten. 

"Jag har inte sett det så men det känns ju lite diskriminerade om man använder ordet "ungdomsskrämmor", det låter så riktat. Men vi har förstörelse för miljontals kronor varje år på skolorna och det är inte så roligt för barnen att komma till sin skola på morgonen och mötas av ölburkar och krossat glas"

Förespråkarna upplever ljudskrämmorna som effektiva och dom kan ofta ta bort kameraövervakningen och enbart köra på ljudskrämmor istället. Vilket innebär mindre administration, rapportering, kontroll och därför också billigare.

Och det finns såklart företag som säljer dom här ljudskrämmorna och alltså tjänar massa massa pengar på att det är oreglerat var och hur dom används. Och efter en liten snabb internetsökning så hittar du också hur företagen marknadsför och säljer dom. Exempelvis med rubrikerna: 

• Så länge står ungdomarna ut med mosquito-larmet - Jävligt jobbigt och obehagligt
• Få stopp på vandaliseringen innan den händer
• Därför väljer över 200+ skolor, fastighetsägare och kommuner att använda Mosquito istället

Det finns fler drivkrafter bakom än trygghetsarbete.

Det väldigt få verkar lyfta är ju att ”problemet med ungdomar som uppehåller sig” knappast kommer försvinna. Det har bara flyttats på. Men var? Var ska dom ta vägen? Var ska barn och unga få finnas, vara, synas, höras?

Vi tar ett par exempel.

• Tre tjejer i 15-årsåldern som brukar ses på kvällarna. På grund av deras situation hemma är det helt omöjligt att ses hos varandra. Ibland har dom varit på biblioteket, men det stänger 18, på fritidsgården är det mest bara killar och det känns inte som en plats för dom och cafet gillar inte att dom är där eftersom dom oftast bara köper en läsk att dela på. Dom har därför hittat förskolegården. Där får dom va själva, prata om det dom vill prata om utan att nån hör, dom kan göra lite det som själva vill, utan att nån ser. 
• Två 13-åriga killar, som börjat hänga mer med dom äldre. Som börjat få pengar och dyra kläder i utbyte mot att förflytta väskor med grejer dom tror är farliga men ändå gör det. Dom vill ha en plats där dom kan pausa från all skit. Pausa från att känna sig övervakade, rädda och oroliga för att dom ska tvingas göra ännu fler saker dom egentligen inte vill men inte vet hur dom kan ta sig ur. Dom har hittat en plats ner mot källaren i ett hus längst bort på gården där en av dom bor. Ner mot källaren är det sällan nån som ser dom. 
• Kompisarna, alla mellan 14 och 17 år som vill ha nånstans att va där dom får göra det dom själva vill, där och då i stunden. Några gånger kanske bara snacka. Andra gånger festa. Parkeringshuset gillar dom. Det är ingen som bor där, ingen som störs, det är under tak så dom slipper regnet och det är skyddat mot insyn på flera ställen. Känslan är att dom kan va där själva utan att så många ser. Det är kul att kunna hänga utan att hela tiden bli tillsagda av vuxna som säger att dom låter för mycket, att dom stör andra som försöker läsa, plugga eller jobba. Nån gång har dom lackat på den äldre mannen som alltid är så sur och otrevlig och då har dom skrikit efter honom och den kvällen när han va riktigt otrevlig tände två av dom eld på papperskorgen. Efter det har det blivit mer stökigt när alla ses, men det är ändå en plats dom gillar.

Det här är alla platser där ljudskrämmor finns i många kommuner. Alla personerna i exemplen ovan påverkas. Oavsett om dom bidrar till otrygghet eller inte. Oavsett om dom begår brott eller inte. Oavsett om dom har nån annanstans att va på eller inte. Alla är barn. Och alla har därför särskilda rättigheter. Och vi vuxna har skyldigheter att tillgodose rättigheterna, för varje barn.

Vilka sätter upp ljudskrämmorna och var finns dom? 

Var finns ljudskrämmorna? Vem är ansvarig? Det beror såklart på var ljudskrämman sätts upp. Ibland är det företag, fastighetsägare och ibland är det kommunala bostadsbolag och alltså offentlig verksamhet. Offentlig verksamhet som enligt grundlagen ska ”verka för att barns rättigheter tas tillvara”

Ansvarig är den som äger marken och fastigheten. Så är det exempelvis ett lägenhetshus som det kommunala bostadsbolaget äger, ja då är ju kommunen ansvarig. 

Så. Var hittar vi ljudskrämmorna? Exakt exakt var är det ingen som berättar. Det är en del av strategin. Men dom finns på förskolegårdar, skolgårdar, i trapphus, utanför butiker, i köpcentrum, i garage och vid parkeringsplatser, på torg, vid ungdomsgårdar och kulturhus. Ja, dom verkar finnas typ överallt. 

Hem & Hyra gjorde en rundringning bland dom 10 största hyresvärdarna i Sverige. Och hälften använder det i dag eller planerar att börja använda ljudstörare i sina hyreshus (här är jag inte helt hundra på vilken variant det faktiskt är dom menar)

Varför är ljudskrämmor en riktigt riktigt dålig ide? 

Det korta svaret det kränker barn, unga och deras rättigheter. (Ja, vi får fatta beslut som går emot barnets bästa, men inte hur som helst. Mer om barnets bästa kan du läsa här). 

Innan jag listar varför det är en riktigt dålig ide med ljudskrämmor, ljudstörare eller högfrekvensalarm (eller vad ni nu än vill kalla det) så vill jag bara att säga att jag tycker att trygghetsarbete generellt och såklart också brottsförebyggande arbete är superviktigt! Jag fattar att det finns problem, att skadegörelse kostar massivs och att otrygghet innebär lidande och begränsning för många. Det måste förebyggas. Men inte genom ljudskrämmor. 

Jag menar att använda ljudskrämmor: 

• visar på okunskap eller brist på respekt för barnets bästa
• avhumaniserar alla barn och unga 
• bestraffar och begränsar minst 20% av befolkningen (i kommunen/området)
• skapar stereotyper om att barn och unga som träffas i grupp) är ett problem 
• befäster vuxnas makt över barn och unga
• göder vuxnas syn på barn och unga som problemskapare, kriminella som måste fostras, disciplineras och straffas.
• är etiskt problematiskt då dom är hemliga och ingen vet var dom finns och omöjliggör därför för barn och unga att kunna klaga eller rapportera om dom problem dom medför. 
• är en kortsiktigt populistisk åtgärd som försöker göra ett socialt problem till en säkerhetsåtgärd
• tar bort fokus från problemen som barn och unga själva upplever - att det inte finns alternativ och platser för dom att vara på

Att använda ljudskrämmor gör såklart nånting med vuxnas syn på barn och unga! Och det blir ju inte bättre av att dom gånger som media rapporterar om dom så förstärks ofta bilden av ungdomar som ett problem. Eller vad säger ni om dom här rubrikerna: 

• Ljudskrämmor ska stoppa skolvandaler
• Ettrigt ljud satte helt stopp för alla dyra skadegörelser
• Plågsamt ljud stör ungdomar som hänger i trapphusen
• Trapphängande ungdomar dras inför rätta för olaga intrång

Vår syn på barn och unga är helt avgörande för om barn och unga kan använda sig av sina rättigheter eller inte! Och dom här ljudskrämmorna gör det väldigt svårt för vuxna att se barn och unga som rättighetsinnehavare. 

Ljudskrämmor - oreglerat och hemligt?

Jag vill också adressera det faktum att ljudskrämmorna inte är reglerade. Det är problematiskt på många sätt. 

Exempelvis finns inga krav på behovsanalyser innan dom sätts upp, inga krav på att sätta upp information att dom finns på platsen eller i området, inga krav på att kunna rapportera klagomål, inga krav på kontaktinfo för att veta mer, inga krav på utvärderingar om dom har påverkan på omgivningen eller ens effekt, inga krav på tidsbegränsningar osv osv osv. 

Jag försöker nu göra nån slags jämförelse. Och det närmsta jag kommer är kameraövervakning. Jag vet, det haltar lite. Men jag vet inte vilka andra åtgärder som riktar in sig på ”alla”, som alltid finns där och som används i trygghetsskapande arbete?

När nån vill sätta upp en kamera på samma ställen som ljudskrämmorna finns så finns plenty att göra! Det hela regleras av Dataskyddsförordningen och kräver exempelvis att det finns en hel del info och att infon är både begriplig och lättillgänglig.

Integritetsskyddsmyndigheten uppmanar att det informeras vid kamerabevakning på två olika sätt. En varningsskylt med viktigaste infon och en med all info. Hela poängen är alltså att ge info innan nån går in på ett bevakat område. 

Men när det kommer till ljudskrämmor finns alltså inga som helst infokrav. Vilket ju gör att en kan fundera på om barns och ungas integritet och rätt till information inte är lika viktig? Hur ska jag kunna klaga på nåt jag inte vet finns, nåt jag inte förstår att eller vad som påverkar mig negativt? 

I en intervju i tidningen ETC berättar en person att hen började märka ett ljud i köpcentret i Göteborg och blev illamående och fick huvudvärk. Hen säger att

Ljudskrämman får hen att tänka på LRAD, ljudvapnet som använts av USA i Irakkriget och för att skingra protester mot polisvåld i Ferguson

En annan säger; – Jag känner mig kränkt. Det känns som att man inte vill att jag ska vara här.

Exakt hur många ljudkskrämmor som sätts upp, var dom finns och när dom är igång är alltså inte tydligt för barn och unga. Det är en strategi att inte berätta. 

Mina egna högst oklara tankar om reglering 

Det finns ju såklart en del grejer som en kanske kan tänka sig kan reglera det hela. Obs, jag är alltså inte jurist och ska därför inte tolka lagarna. Så det gör jag inte här, jag undrar om det skulle kunna ses som att det passar in här. Det är högst ovetenskapligt och kan förmodligen ses som rätt okunnigt. 

Exempelvis så står det i Jordabalken att fastighetsägare har en skyldighet att visa skälig hänsyn till sin omgivning vid nyttjande av fastigheten. Kan det inrymmas här? Kan vi tänka att ljudskrämmor är ett störande moment som kan ge många barn och unga yrsel, huvudvärk, sjukdomskänsla med mera? Det känns ju nämligen i min värld inte riktigt som skälig hänsyn? 

Men jag tänker också att det är saker som säljs, som omfattas av Produktsäkerhetslagen. Vi kanske borde göra ett tillägg där? Att hänsyn också ska tas till barnets rättigheter?

I den första paragrafen står det att lagen syftar till att se till att varit och tjänster som konsumenter tar del av inte orsakar dom skada. Likaså står det att varan ska förenlig med hög skyddsnivå när det gäller människors hälsa och säkerhet. Och när en bedömer risker hos en vara ska särskild hänsyn tas till om det kan medföra risker för barn. Nu finns det ju inget som säger att ljudskrämmorna ger fysiska skador hos barn och unga, att hörseln påverkas eller så. 

Men det skadar barns möjligheter att använda sig av sina rättigheter. Det skadar förtroendet för vuxna. Det skadar känslan av samhörighet och gemenskap i närsamhället. 

Men som sagt jag är inte jurist. Så ta ovanstående med en en nypa salt. Eller glöm att du läste det. Min poäng får du dock gärna komma ihåg. Det handlar om oetiska och kränkande åtgärder riktat endast mot barn och unga, och det är oreglerat. 

Hur hänger ljudskrämmor och barnkonventionen ihop?

Ja, alltså det hänger ju inte ihop. Ljudskrämmor kränker barnets rättigheter. Eller om en vill va snällare i orden så gör ljudskrämmorna det otroligt mycket svårare (eller omöjligt) för barn och unga att få tillgång till och använda sig av sina rättigheter. 

Här är några ac barns mänskliga rättigheter som påverkas eller kränks när vi sätter upp ljudskrämmor: 

• Artikel 2. Rätten att slippa diskriminering
• Artikel 3. Rätten att få sitt bästa utrett och prioriterat
• Artikel 13. Rätten att söka och motta information, yttrandefrihet 
• Artikel 15. Rätten till fredliga sammankomster och föreningsfrihet 
• Artikel 16. Rätten till privat- och familjeliv
• Artikel 19 Rätten att slippa våld
• Artikel 23. Rätten för barn med funktionsnedsättning och normbrytande funktionsförmåga att aktivt delta i samhället
• Artikel 37. Rätten att slippa tortyr och annan förnedrande behandling eller bestraffning 

Vill du läsa själva konventionen i sig, och hela dom här artiklarna. Klicka här.

Finns det ens en annan lösning? Vad ska vi göra istället för att sätta upp ljudskrämmor?

Jag tänker att det första steget såklart måste vara att ha en dialog, ett respektfullt samtal med barn och unga. 

Varför är just den platsen så bra? Vilka alternativ finns? Vilka alternativ saknas? Vad är en bra plats att hänga på? Hur kan alla känna sig trygga? Vad skapar otrygghet? Vad skapar trygghet? Hur får vi en plats att kännas som allas? Finns ju miljoner frågor att samtala om. 

Vad kan vi erbjuda istället? Vilka andra alternativ finns? 

Barn och unga berättar ofta att det saknas platser för dom att va på, det är ju ett problem. Men inget problem vi löser med en säkerhetsåtgärd. 

Om du ändå känner att wow, ljudskrämmor vilken bra grej. Snälla hör av dig så kan vi prata om det här och hitta andra lösningar. Hojta till mig här.

Finns ljudskrämmor i din kommun?

För att veta om din kommun använder ljudskrämmor så måste en kontakta kommunen direkt. Det går inte att hitta info på annat sätt. Det i sig är ett problem. 

Jag har faktiskt försökt att leta rätt mycket (dock inte ringt varje kommun). Har hittat en hel del kommuner som använder ljudskrämmor. 

Men uppmuntrar dig att kontakta din egen kommun och fråga, och fråga samtidigt efter barnkonsekvensanalysen (eller prövningen av barnets bästa) som gjordes innan beslutet fattades att sätta upp dom. Det är nämligen det vi ska göra, enligt barnkonventionen.