Barnkonventionen, en bild om mänskliga rättigheter

Vad är barnkonventionen?

Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den egentligen heter är en överenskommelse mellan världens länder om vilka rättigheter som barn har och skyldigheterna som länderna har att tillgodose rättigheterna. I väldigt kort version, barnkonventionen handlar om rättigheter för barnet och skyldigheter för oss vuxna. 

Barnkonventionen är ett folkrättsligt bindande dokument för alla de länder som ratificerat (skrivit under och lovat att följa den) den, och konventionen är också lag i Sverige. Barnkonventionen är också det mänskliga rättighetsdokument som flest länder i världen undertecknat. 

Hela grundtanken med konventionen är att rättigheterna är universella, odelbara och att rättigheterna gäller varje barn.

För vem gäller barnkonventionen?

Barnkonventionen gäller alla, fast på lite olika sätt. Men den som räknas som barn är den som är under 18 år. I artikel 1 i konventionen står det: 

”I denna konvention avses med barn varje människa under 18 års ålder, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet”

FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 1

Eftersom konventionen riktar sig till dom länder som ratificerat är det också en uppmaning till vuxna i första hand. Allt som oftast står det att konventionsstaten ska göra saker, såsom respektera, tillförsäkra eller erkänna rättigheterna. Konventionsstaten är ju Sverige, men vi kan också översätta det med myndigheten, regionen, kommunen eller enheten vi själva arbetar på. 

Det är vi vuxna som har ansvar för att se till att barn har kunskap om sina rättigheter och kan använda sig av dom. Sen ser det ansvaret lite olika ut, beroenden på vilket uppdrag du har som vuxen. 

Vad står det i barnkonventionen och vilka rättigheter har barn?

innehåller en mängd artiklar. Artiklarna beskriver vilka rättigheter som barn har, och vad vi vuxna behöver göra för att barn ska få tillgång till sina rättigheter. 

Om en vill kan en dela in artiklarna i olika områden som trygghet och skydd, delaktighet, inflytande, familj och administrativa rättigheter.

Barn har rätt att skyddas mot diskriminering, att få sitt bästa prioriterat, att utvecklas och nå sin fulla potential, rätt till ett namn, sin identitet, att ha en nära och personlig relation till sin eller sina föräldrar och sin familj. Barn har rätt till information, till delaktighet och inflytande, att bilda föreningar och ha fredliga sammankomster, rätt till lek, vila, fritid, rekreation och att delta i det kulturella och konstnärliga livet och rätt till ett privatliv. Barn har rätt att skyddas från alkohol, narkotika och andra farliga ämnen, skyddas från våld och övergrepp och att skyddas från olovligt bortförande och ett antal rättigheter till.

Att konventionen och rättigheterna är odelbara innebär att dom alla är lika viktiga och att vi inte kan separera rättigheterna från varandra. Rättigheterna hänger ihop, är varandras förutsättningar och bildar en helhet.

Barnsynen som konventionen förmedlar kommer till uttryck i artiklarna 2, 3, 6 och 12. I korthet handlar det om icke-diskriminering, barnets bästa, liv och utveckling samt inflytande och delaktighet. De har kommit att kallas för huvudprinciper, grundartiklar, grundprinciper eller portalparagrafer. Men de är inte viktigare än några andra artiklar, däremot ska alla andra artiklar läsas genom dessa fyra. Dom ger oss en slags tolkningsgrund för att arbeta vidare. 

Det är i princip helt omöjligt att hålla alla 54 artiklarna och dom 3 tilläggsprotokollen med sina artiklar i huvudet exakt samtidigt hela tiden. Därför kan en start vara att ha koll på vilka artiklar som berör dig och ditt ansvarsområde allra mest. 

Barnkonventionens historia 

När FN:s generalförsamling den 20 november 1989 enhälligt röstade ja till barnkonventionen hade det tagit tio år att skriva fram den. Hela poängen med arbetsprocessen var att alla länderna skulle vara överens. Om det inte fanns konsensus kring alla artiklar och formuleringar skulle det inte bli något dokument. En kan därför säga att barnkonventionen å ena sidan är ett väldigt skarpt dokument som nästan hela världen enats om och står bakom. Å andra sidan har kompromisserna gjort att det är vaga formuleringar, ett hopkok av idéer om barn och vad rättigheter handlar om och det gör också att länderna kan tolka texten lite olika. 

Oavsett är ändå konventionen om barnets rättigheter den mest spridda konventionen som flest länder anslutit sig till. Inget annat dokument för mänskliga rättigheter har nått så långt.

I arbetet med att ta fram barnkonventionen kom civilsamhället att spela en viktig roll som pådrivare och lobbyister. Vill du läsa mer om civilsamhällets påverkansarbete under 1980-talet tycker jag du ska läsa Simone Ek’s bok Självklart Barnets rättigheter. Om frivilligorganisationernas roll i tillkomsten av Barnkonventionen. Du får till exempel veta med om ärtsoppan och punchen som hade enormt stor betydelse för att barnkonventionen blev den, den blev. 

Annars tycker jag det är vitsigt att belysa, och intressant att notera att konventionen är ett dokument framtaget av vuxna men som ska gälla för barn. Inga barn har varit med i processen, i formuleringarna eller i vilka rättigheter som anses va viktiga för barn. Det påverkar givetvis innehållet! 

Fråga gärna barn i din närhet, om dom skulle skriva en konvention idag tillsammans. Hur hade den sett ut då, vilka artiklar hade dom formulerat?

Vi pratade lite om barnkonventionens historia i ett av dom tidiga avsnitten av Barnrättssnack.

Vad betyder det att barnkonventionen är lag i sverige?

Eftersom vi inte brukar göra konventioner till lagar vet ingen exakt vad det på sikt innebär att barnkonventionen nu är lag. Skillnaden kan bli stor eller liten. Resultatet beror bland annat på vilket tolkningsstöd som kommer att finnas, hur vi fortsätter transformera lagar, om vi vuxna lär oss mer om rättigheterna, tar rättigheterna och barn på allvar, förändrar våra strukturer och exempelvis fördelar resurserna utifrån ett barnrättsperspektiv, om barn kommer att få möjlighet till ansvarsutkrävande och upprättelse när rättigheterna kränks och såklart om barn får lära sig om sina rättigheter. 

En sak är säker: Om vi vuxna fortsätter att göra som vi alltid har gjort kommer inte barnkonventionen som lag att få den effekt för barn som många velat och hoppats på.

Vad det innebär på lång sikt kan ingen svara exakt på men idag vet vi att lagen om barnkonventionen:

  • har företräde framför förordningar, föreskrifter, allmänna råd och riktlinjer
  • kan tillämpas på ett nytt sätt i domstol under vissa förutsättningar (direkt tillämplighet)
  • får tydligare bäring på lagar som inte självständigt innehåller några krav på barnrättsperspektiv
  • ger ordförande i kommunfullmäktige mandat, enligt kommunallagen, att vägra behandla ärenden som strider mot lagen (dock kan ledamöterna i fullmäktige rösta för att ta upp ärendet ändå)

Men vi vet också att barnkonventionen som lag inte innebär:

  • att den per automatik har företräde framför annan lag
  • att barn själva kan föra fram klagomål när rättigheterna och lagen kränks
  • att skadestånd alltid utgår om rättigheterna kränks

Lagen om barnkonventionen 

Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter, det är så barnkonventionslagen faktiskt heter. Och såhär ser lagen ut:

1§   Artiklarna 1-42 i Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter ska i originaltexternas lydelse gälla som svensk lag. Konventionens engelska och franska originaltexter finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag.

Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Det är alltså artiklarna 1-42 i barnkonventionen som är lag, inte alla 54 artiklar eller dom 3 tilläggsprotokollen med sina artiklar. Artiklarna 1-42 brukar beskrivas som sakartiklar, som uttrycker dom rättigheter barn har. Och artiklarna 43-54 brukar beskrivas som administrativa rättigheter som bland annat tar upp hur länderna tillträder konventionen och hur efterlevnaden ska följas upp. 

Det är problematiskt att inte alla artiklarna är lag, särskilt när Sverige ännu inte ratificerat det tredje tilläggsprotokollet som ju ger barn rätt att klaga när rättigheterna kränks. Vad är liksom rättigheterna värda om jag inte kan klaga när dom kränks, eller få upprättelse när nåt gått fel?

Lära mer om barnkonventionen?

Det finns hur mycket info som helst om barnkonventionen egentligen, men här kommer några tips om du vill lära mer. 

Min bok om barnkonventionen i förskolan konkretiserar arbetet i förskolans värld. Och den innehåller diskussionsfrågor och övningar för både vuxna och barn. Jag har också skrivit en bok om barnkonventionen för socialtjänste. Du hittar böckerna här

Podden Barnrätttssnack har gått igenom dom flesta av konventionens artiklar och förklarar vad dom handlar om. Likaså finns det en massa avsnitt där olika organisationer och verksamheter beskriver hur dom arbetar med barnkonventionen. 

Du kan såklart också alltid boka en föreläsning eller utbildning med mig, om hur ni kan omvandla konventionens ord till praktisk verkstad i det ni gör. Bara att höra av dig!

Åsa Ekman
juli 2, 2024

Senaste inlägg

Följ
Nyhetsbrev
Få tips och trix på hur du kan arbeta med barnkonventionen. 

Copyright © Alla rättigheter förbehållna

crossmenu